sou 1997 41 - Regeringen

162 Nuvarande förhållanden SOU 1997:41
som gäller för de borgerliga kommunerna. – Genom kyrkolagen har det
överlämnats till kyrkomötet att genom kyrklig kungörelse meddela
föreskrifter om Svenska kyrkans lära, böcker, sakrament, gudstjänst
och övriga handlingar, det kyrkliga ämbetet, kollekter, central verksamhet
för evangelisation, mission och övrigt utlandsarbete och för
diakoni samt kyrkomötets arbetssätt och verksamheten hos myndigheter
under kyrkomötet. Kyrkolagen ger dessutom kyrkomötet möjlighet att
genom kyrklig kungörelse överlåta åt Svenska kyrkans centralstyrelse,
domkapitel, kyrkliga kommuner och kyrkokommunala förvaltningsmyndigheter
att meddela föreskrifter om Svenska kyrkans böcker,
sakrament, gudstjänst och övriga handlingar samt om kollekter. Till
Svenska kyrkans centralstyrelse får kyrkomötet på detta sätt även
överlåta att meddela föreskrifter om det kyrkliga ämbetet.
Svenska kyrkan kan rättsligt och ekonomiskt sägas vara organiserad
på tre nivåer, nämligen den lokala, den regionala och den nationella.
Församlingarna utgör basenheter i den kyrkliga organisationen. Från
rättslig synpunkt har församlingen, som nämnts, ställning som kyrklig
kommun. Församlingens angelägenheter är bl.a. främjande av kyrkans
gudstjänstliv och undervisning samt diakoni och evangelisation, vidare
anskaffande och underhåll av kyrkobyggnad, församlingshus och församlingslokaler
samt annan för kyrkliga ändamål avsedd egendom.
En eller flera församlingar kan bilda ett pastorat. Utgör församlingen
ett s.k. enförsamlingspastorat sköter den själv alla sina församlingsangelägenheter.
Består pastoratet av flera församlingar skall de i
form av en pastoratssamfällighet samverka för vissa ekonomiska angelägenheter.
Detta innebär att pastoratet är den mest betydelsefulla
ekonomiska enheten med ansvar för bl.a. byggnader, personal och begravningsverksamhet.
Pastoraten svarar även för den kyrkomusikaliska
verksamheten.
Pastoratet har ursprungligen tillkommit som tjänstgöringsområde för
kyrkoherden och är alltjämt tjänstgöringsområde för församlingsprästerna.
Den prästerliga verksamheten inom pastoratet leds av kyrkoherden.
De församlingar som ingår i en samfällighet upphör inte att existera
som självständiga enheter och kyrkokommuner. Även om samfälligheten
får hand om samtliga ekonomiska angelägenheter, har församlingarna
kvar sitt ansvar för församlingsarbetet.
Förutom territoriella församlingar finns det i Sverige fem icke-territoriella
församlingar. Dessa är Karlskrona amiralitetsförsamling,
Göteborgs Tyska församling, Tyska S:ta Gertruds församling i Stockholm,
Finska församlingen i Stockholm och Hovförsamlingen. De icketerritoriella
församlingarnas existens grundas i allt väsentligt på en