sou 1997 41 - Regeringen
sou 1997 41 - Regeringen
sou 1997 41 - Regeringen
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
SOU <strong>1997</strong>:<strong>41</strong> Organisatorisk uppbyggnad 185<br />
Biskoparna och domkapitlen skall se till att den ordning som gäller för<br />
Svenska kyrkan med avseende på Svenska kyrkans lära, böcker, sakrament,<br />
gudstjänst och övriga handlingar iakttas i församlingarna.<br />
Biskoparna och domkapitlen skall vidare ha tillsyn över hur<br />
innehavarna av det kyrkliga ämbetet förvaltar detta och efterlever sina<br />
avgivna vigningslöften.<br />
Mot denna bakgrund anser vi att stiftets grundläggande uppgift skall<br />
anges som att främja och ha tillsyn över församlingslivet. Stiftet kommer<br />
också att ha en mängd andra uppgifter, närmast som ett utflöde av<br />
dessa grundläggande uppgifter. Liksom för församlingarna lämpar sig<br />
dock dessa uppgifter inte för att regleras i lagen om Svenska kyrkan.<br />
De får i stället bli föremål för en inomkyrklig reglering.<br />
Eftersom församlingens grundläggande uppgifter beskrivits som att<br />
fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission,<br />
betyder det att stiftets grundläggande uppgifter, att främja och ha tillsyn<br />
över församlingslivet, i första hand är relaterade till dessa fyra bestämningar<br />
av församlingens uppgift. Genom den tydliga skillnaden i<br />
uppgifter mellan församling och stift som följer av vårt förslag, bör<br />
den grundläggande kompetensen hos vardera nivån stå klar.<br />
Av avgörande betydelse för stiftet och Svenska kyrkans episkopala<br />
struktur är att det finns en biskop i varje stift. Detta bör framgå av<br />
lagen. Utformningen av bestämmelsen får dock inte hindra att det utses<br />
mer än en biskop, exempelvis en biträdande biskop, vilket redan skett<br />
i Uppsala stift.<br />
11.4 Kyrkomötet – den nationella nivån<br />
Vi föreslår<br />
– att kyrkomötet anges som Svenska kyrkans högsta beslutande<br />
organ,<br />
– att kyrkomötets befogenheter begränsas på så sätt att det inte<br />
får besluta i sådana enskilda frågor som det är en församlings<br />
eller ett stifts uppgift att besluta i.<br />
Alltsedan 1860-talets representationsreform har det funnits ett<br />
kyrkomöte bestående av valda ombud för Svenska kyrkan som dess<br />
högsta beslutande organ. Omfattningen av kyrkomötets befogenheter<br />
har varierat och ytterst varit beroende av Svenska kyrkans relation till
Change language