sou 1997 41 - Regeringen

60 Bakgrund SOU 1997:41
2.1.4 Den lutherska enhetskyrkans tid
Genom reformationen hade den medeltida västliga kyrkoenheten brutits
sönder och bekännelser av olika typ såsom romersk-katolsk, reformert
och luthersk hade uppkommit. Ett religiöst splittrat rike, där olika
bekännelser existerade sida vid sida, innebar emellertid enligt tidens
uppfattning en olycka inte bara ur religiös utan också ur politisk
synvinkel. Enhet i lära och ceremonier ansågs vara ett av de fundament
på vilket en stats existens vilade. I vårt land arbetade stat och kyrka
sida vid sida för att åstadkomma denna enhet. Härigenom blev den
lutherska enhetskyrkans tryggande ett verk inte bara för prästerna utan
också för riksdag och överhet.
Bakom denna gemenskap mellan kyrka och stat stod i hög grad en
samhällsuppfattning som präglades av läran om de tre stånden och
deras uppgifter inom ett enhetligt kristet samhälle. Läroståndet, överhetsståndet
och hushållsståndet bildade enligt treståndsläran tillsammans
såväl stat som kyrka och de hade plikter och uppgifter gentemot
bådadera. Prästerna (läroståndet) skulle förvalta Guds ord och sakramenten.
Överheten skulle ansvara för yttre lugn och ordning samt dessutom
för den rena lärans bestånd och för Ordets utbredande i sitt rike.
Hushållsståndet omfattade familjen och ansvarade bl.a. för att ge barnen
en kristen uppfostran. – Med utgångspunkt från treståndsläran
framstod det som naturligt att riksdagen/överheten hade samma rätt att
besluta såväl i andliga som världsliga angelägenheter.
År 1634 utfärdades vår första regeringsform. I denna hade stat och
kyrka i princip blivit ett och religionens enhet framträdde som en
grundpelare för det samhälle, i vilket båda ingick. Bl.a. uttalades följande.
Medan enighet i religionen och den rätta gudstjänsten är den kraftigaste
grundvalen till ett lovligt, samdräktigt och varaktigt regemente,
så skall härefter så väl konungar som alla ämbetsmän och undersåtar
i riket först och främst bliva vid Guds rena och klara ord, såsom det
i de profetiska och apostoliska skrifter författat, uti kristliga allmänneliga
symbolis, Lutheri katekismo, den oförändrade augsburgska konfession
förklarat och i Uppsala konciliis samt förre riksens beslut och
försäkringar däröver stadgat är.
Denna formulering återkom sedan i alla regeringsformer under
1600- och 1700-talet och försvann först år 1809.
Vår första kyrkolag, utfärdad år 1686, vilade i grunden på samma
enhetsuppfattning. I dess andra paragraf uttalades att avfall och
spridande av villoläror skulle bestraffas med bl.a. landsförvisning och