sou 1997 41 - Regeringen
sou 1997 41 - Regeringen
sou 1997 41 - Regeringen
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
74 Bakgrund SOU <strong>1997</strong>:<strong>41</strong><br />
fundens förhållanden böra bedömas enligt allmänna, även på andra organisationer<br />
tillämpliga rättsregler. Med denna ståndpunkt till huvudfrågan<br />
om de religiösa samfundens rättsliga ställning föreligger ej<br />
heller något behov av att uppdela de religiösa samfunden i olika typer.<br />
Därför har jag icke någon anledning att närmare ingå på kommitténs<br />
förslag att göra en uppdelning mellan särskilda trossamfund och trossammanslutningar.<br />
Detta förslag, som ur flera synpunkter kritiserats i<br />
yttrandena, torde alltså få förfalla. I den mån ett uttryck erfordras för<br />
att i lagtexten beteckna religiösa samfund torde trossamfund kunna användas.<br />
Samtidigt med religionsfrihetslagen trädde lagen (1951:691) om viss<br />
lindring i skattskyldigheten för den som icke tillhör Svenska kyrkan<br />
(dissenterskattelagen) i kraft. Av lagens första paragraf framgick att<br />
den som inte tillhörde Svenska kyrkan bara skulle betala sextio procent<br />
av det belopp som annars skulle ha betalats. Nedsättningen motiverades<br />
med att icke-medlemmar bara borde betala den del som avsåg att täcka<br />
församlingens borgerliga angelägenheter. – Genom en lagändring som<br />
trädde i kraft år 1974 sänktes dissenterskatten till 30 procent av vad<br />
som kyrkans medlemmar betalade. Sänkningen motiverades med att<br />
kostnadsandelen för de allmänt samhälleliga uppgifter (folkbokföring<br />
och begravningsverksamhet) som Svenska kyrkan då hade hand om<br />
genomsnittligt uppgick till ca 30 procent av kyrkans totala kostnader.<br />
2.1.8 Stat–kyrka-utredningar<br />
1958 års utredning kyrka–stat<br />
Genom religionsfrihetslagen fastslogs det alltså att Svenska kyrkan var<br />
ett trossamfund. Debatten om statskyrkosystemet kom därvid i ett annat<br />
läge. Riksdagen anhöll år 1956 hos Kungl. Maj:t om en allsidig och<br />
förutsättningslös utredning om den framtida gestaltningen av förhållandet<br />
mellan staten och kyrkan. Den av riksdagen åsyftade utredningen<br />
tillsattes av regeringen år 1958.<br />
Utredningen, som hade karaktären av expertutredning, hade i<br />
uppdrag att lägga fram material för ett senare ställningstagande i annan<br />
ordning till hur förhållandet mellan staten och Svenska kyrkan i framtiden<br />
skulle vara gestaltat. Utredningen skulle alltså inte själv ta ställning<br />
för eller emot någon viss lösning.<br />
1958 års utredning kyrka–stat arbetade under tio år och överlämnade<br />
under denna tid tio delbetänkanden. I dessa behandlades särskilda<br />
ämnesområden, t.ex. Svenska kyrkans organisation och förvaltning,
Change language