sou 1997 41 - Regeringen
sou 1997 41 - Regeringen
sou 1997 41 - Regeringen
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
SOU <strong>1997</strong>:<strong>41</strong> Bakgrund 77<br />
ett reformerat kyrkomöte, och en central kyrkostyrelse. – Vissa för<br />
samhället grundläggande principer för kyrkans struktur föreslogs komma<br />
till uttryck i en särskild lag om Svenska kyrkan. I den lagen, som<br />
innehöll fyra paragrafer, reglerades kyrkans karaktär och dess egenskap<br />
av ett efter demokratiska principer uppbyggt trossamfund. – Beträffande<br />
kyrkans egendom föreslogs bl.a. att den kyrkliga jorden<br />
skulle överföras med full äganderätt till särskilt bildade stiftelser under<br />
kyrklig ledning, att förvaltas för de ändamål den hittills varit anslagen<br />
till.<br />
Arbetsgruppernas betänkande gavs under remissbehandlingen stöd<br />
från många håll. Samtidigt var inställningen från Svenska kyrkans<br />
församlingar och kyrkliga samfälligheter övervägande negativ. <strong>Regeringen</strong><br />
förelade år 1979 kyrkomötet ett förslag till principbeslut, som<br />
i huvudsak överensstämde med betänkandet, vilket dock avvisades av<br />
kyrkomötet.<br />
2.1.9 1980-talets reformer<br />
I avvaktan på resultatet av det långvariga utredningsarbetet om förhållandet<br />
mellan staten och Svenska kyrkan, rådde nästan totalt stopp<br />
för reformer. Författningsregleringen av kyrkan kom därför till stora<br />
delar att bestå oförändrad. Vid 1974 års grundlagsreform hade normgivningsreglerna<br />
avseende Svenska kyrkan i 1809 års regeringsform<br />
överförts i huvudsak oförändrade till den nya regeringsformen. De<br />
placerades dock i övergångsbestämmelserna med hänsyn till det pågående<br />
stat–kyrkautredandet. Dessa förhållanden medförde att det fanns<br />
ett uppdämt behov av partiella reformer på det kyrkliga området.<br />
Sedan 1979 års kyrkomöte avvisat regeringens förslag till relationsändring,<br />
tillsattes det utredningar för ett antal kyrkliga frågor. Utredningsarbetet<br />
ledde fram till ett flertal viktiga reformer, t.ex i fråga<br />
om kyrkomötet och den ekonomiska utjämningen mellan kyrkokommunerna.<br />
Dessutom anpassades regleringen på det kyrkliga området till<br />
bestämmelserna i 1977 års kommunallag. Vidare lämnades förslag till<br />
en ny kyrkolag, vilket syftade till en genomgripande systematisering<br />
av den kyrkliga lagstiftningen. Sistnämnda förslag mynnade dock inte<br />
ut i lagstiftning förrän på 1990-talet. Under 1980-talet genomfördes<br />
dessutom betydelsefulla förändringar för verksamheten och organisationen<br />
på församlings- och stiftsnivå, vilket kom till uttryck i förändrad<br />
församlingslagstiftning såväl år 1982 som år 1988.