sou 1997 41 - Regeringen
sou 1997 41 - Regeringen
sou 1997 41 - Regeringen
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
SOU <strong>1997</strong>:<strong>41</strong> Bakgrund 57<br />
innehavet ökades ständigt genom gåvor, testamenten och köp, vilket<br />
kom att medföra att kyrkan blev en ekonomisk maktfaktor av stor betydelse.<br />
I slutet av medeltiden tillhörde ungefär en femtedel av alla gårdar<br />
i det egentliga Sverige kyrkan; dess jordinnehav var lika stort som<br />
adelns. Från statens sida gjordes flera försök att begränsa omfattningen<br />
av den kyrkliga egendomen, bl.a. av Karl Knutsson i mitten på 1400talet,<br />
men kyrkans ekonomiska maktställning kom att bestå till<br />
medeltidens slut. – Att tionde skulle betalas betraktades i landskapslagarna<br />
som självklart och ansågs såsom av Gud påbjudet genom Gamla<br />
testamentet. Under 1100-talet genomfördes sädes- och kvicktionde,<br />
varigenom kyrkan fick en tiondel av avkastningen från åker respektive<br />
ladugård. Tiondet fördelades mellan församling och stift; kvicktionden,<br />
som kom från ladugårdens avkastning, gick till prästens underhåll<br />
medan sädestionden delades mellan prästen, sockenkyrkan, biskopen<br />
och de fattiga. – En annan bidragande orsak till kyrkans ekonomiska<br />
maktställning var den skattefrihet som kyrkan åtnjöt efter ett<br />
privilegiebrev av Sverker den yngre år 1200.<br />
Med kristendomen förändrades många gamla sedvänjor, t.ex. i fråga<br />
om sättet för de dödas omhändertagande och begravning. Vikingarna<br />
hade bränt sina döda och gravsatt dem. Med den nya religionen kom<br />
bruket att begrava de döda i kyrkan och på kyrkogården. Både kyrka<br />
och begravningsplats helgades genom biskopens invigning. Rätten att<br />
begravas i kyrkan förbehölls huvudsakligen kyrkliga befattningshavare,<br />
medan övriga jordades på kyrkogården. I juridiskt hänseende<br />
betraktades begravningsplatserna som heliga platser, skyddade från<br />
angrepp och utmätning. Kristendomen kom också att spela en<br />
betydande roll på många andra områden, såsom sjukvård, fattigvård<br />
och skola. Sjukvårdskunniga munkar och nunnor tog hand om sjuka<br />
och fattiga i kloster och kyrkor och kyrkan inrättade de första skolorna<br />
i vårt land. Under denna tidsperiod tillkom också vårt första universitet,<br />
år 1477 i Uppsala.<br />
2.1.3 Reformationen<br />
De evangeliska strömningar som gjorde sig gällande i Europa i början<br />
av 1500-talet nådde snabbt Sverige. Reformationen fick sitt genombrott<br />
vid riksdagen i Västerås år 1527. Den inleddes dock försiktigt till att<br />
börja med och det var först vid Uppsala möte år 1593 som den<br />
evangelisk-lutherska läran slutligt befästes som nationalreligion i
Change language