sou 1997 41 - Regeringen
sou 1997 41 - Regeringen
sou 1997 41 - Regeringen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
70 Bakgrund SOU <strong>1997</strong>:<strong>41</strong><br />
tidigare angavs dock gränsdragningen mellan det kyrkliga och det borgerliga<br />
kompetensområdet genom en uppräkning av de ämnesområden<br />
som det var församlingens uppgift att besluta i. I propositionen uttalade<br />
departementschefen dessutom sitt stöd för grundsatsen, att i den mån<br />
en viss verksamhet genom lag eller sedvänja är en uppgift för endera<br />
kommunen, är den andra i princip förhindrad att utdebitera medel för<br />
ändamålet. – Genom 1961 års lag ändrades beteckningen på det<br />
medelstillskott som de som tillhör kyrkan har att betala från församlingsavgift<br />
till församlingsskatt.<br />
Vid reformen sänktes den gräns där det var obligatoriskt att inrätta<br />
fullmäktige från 1 500 till 1 000 invånare. Vidare upphörde församlingarnas<br />
befattning med folkbiblioteksväsendet. Dessutom gavs regeringen<br />
rätt att i särskilda fall förordna att en begravningsplats skulle<br />
kunna anskaffas eller vårdas av borgerlig kommun. Redan under 1880talet<br />
hade dock vården av vissa kyrkogårdar i Stockholm och Tranås<br />
kommit att bli en borgerlig angelägenhet. – En viktig förändring var<br />
att nya samfälligheter bara fick omfatta angelägenheter av ekonomisk<br />
natur. En annan var att den gemensamma kyrkostämman avskaffades.<br />
Vidare moderniserades bestämmelserna om kyrkorådets uppgifter.<br />
Rådets ledande, initiativtagande och övervakande uppgifter betonades<br />
mer än tidigare. Kyrkoherden förblev självskriven ledamot i kyrkorådet<br />
men hans uppgift som självskriven ordförande i rådet togs bort.<br />
2.1.7 Den fortsatta utvecklingen på religionsfrihetsområdet<br />
Under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet fördes en intensiv<br />
religionsfrihetsdebatt i det svenska samhället och aktiviteten i riksdagen<br />
var påtaglig. Ett flertal motioner om ändringar i lagstiftningen<br />
framfördes, bl.a. om rätten till fritt utträde ur kyrkan och om befrielse<br />
från skyldigheten att betala avgifter till densamma. I sistnämnda hänseende<br />
kom en ändring till stånd år 1908. Genom en lag angående<br />
lindring i främmande trosbekännares skattskyldighet till Svenska kyrkan<br />
samt dess prästerskap och betjäning, blev medlem av erkänd församling<br />
av främmande trosbekännare befriad från halva utdebiteringen<br />
för inkomst av kapital och arbete till prästerskapets och kyrkobetjäningens<br />
avlöning. – Emellanåt kom också frågan om statskyrkosystemet<br />
upp till debatt. Såväl år 1918 som år 1923 tillsattes kommittéer,
Change language