sou 1997 41 - Regeringen
sou 1997 41 - Regeringen
sou 1997 41 - Regeringen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
SOU <strong>1997</strong>:<strong>41</strong> Bakgrund 71<br />
som hade till uppgift att se över frågan om utträde m.m. Någon lagändring<br />
kom emellertid inte till stånd.<br />
Mot bakgrund av uteblivna lagstiftningsåtgärder aktualiserades<br />
frågan om fritt utträde ur kyrkan genom den s.k. biskopsmotionen vid<br />
1929 års kyrkomöte. I motionen, som var undertecknad av samtliga<br />
biskopar utom ärkebiskopen, gavs det en motivering för den fria utträdesrätten<br />
och begärdes det utredning av kyrkoorganisatoriska frågor<br />
sammanhängande med det fria utträdet. Kyrkomötet biföll motionen<br />
och uttalade att den fria utträdesrätten var till gagn för kyrkan och<br />
därför borde eftersträvas. Den skulle enligt kyrkomötet "avlägsna ett<br />
moment, som i icke ringa mån bidrager att fördunkla kyrkans religiösa<br />
karaktär och försvagar dess möjligheter att göra denna känd och<br />
erkänd" (kyrkomötets skrivelse nr 30 s. 2).<br />
Dissenterlagskommittén<br />
År 1943 tillsattes dissenterlagskommittén med uppdrag att se över hela<br />
det problemkomplex som förknippades med religionsfrihetsfrågan.<br />
Syftet var att föreslå en ny dissenterlagstiftning och att samtidigt lösa<br />
övriga därmed sammanhängande frågor.<br />
Kommitténs arbete mynnade ut i förslag om ändringar bl.a. i bestämmelserna<br />
om medlemskap i Svenska kyrkan och i fråga om behörigheten<br />
till ämbeten och tjänster. Enligt kommittén borde uttrycket<br />
"främmande trosbekännare" försvinna och bestämmelserna om straff<br />
för den som förledde annan till avfall från Svenska kyrkan upphävas.<br />
De nya utträdesbestämmelserna borde intas i en ny lag kallad religionsfrihetslag.<br />
Den nya lagens första tre paragrafer borde uttryckligen<br />
slå fast religionsfrihetsprincipen och den religiösa förenings- och<br />
mötesfriheten. – Kommittén föreslog vidare att det i en särskild lag<br />
skulle stadgas att de som inte tillhörde Svenska kyrkan bara skulle påföras<br />
hälften av den avgift som annars skulle ha påförts dem.<br />
Frågan om de religiösa sammanslutningarnas rättsliga ställning behandlades<br />
ganska utförligt av kommittén. Härvid gjordes skillnad<br />
mellan sammanslutningar utanför Svenska kyrkan, trossamfund, och organisationer<br />
inom kyrkans ram, trossammanslutningar . Kommittén ansåg,<br />
att religiösa sammanslutningar borde ha största möjliga frihet, men<br />
då de var bärare av synnerligen viktiga intressen även ur samhällets<br />
synpunkt, måste de uppfylla vissa krav på organisatorisk fasthet för att<br />
kunna betraktas som självständiga rättssubjekt och lämnas rättsskydd.<br />
Den rådande åtskillnaden mellan fristående trossamfund och
Change language