sou 1997 41 - Regeringen

126 Allmänna överväganden SOU 1997:41
det inte är tillåtet att stifta lagar som strider mot Europakonventionen
(se 2 kap. 23 § regeringsformen), är det inte heller möjligt att
utestänga vissa trossamfund från det rum som den nya rättsliga formen
ger. Sammantaget innebär detta att de krav som samfunden måste
uppfylla för att kunna begagna sig av den nya rättsliga formen inte får
ställas alltför högt.
En ytterligare utgångspunkt bör vara att den föreslagna regleringen
inte skall påverka möjligheterna att bedriva verksamheten för de
trossamfund som av en eller annan anledning kommer att stå utanför
regleringen. Det är inte heller rimligt att sådana trossamfund skall
förlora sina nuvarande rättigheter/förmåner – rätt att anordna enskild
begravningsplats, vigselrätt, statsbidrag etc. – enbart av det skälet att
de inte kan eller vill använda sig av den nya rättsliga formen.
Ur de enskilda trossamfundens synvinkel torde den nya regleringen
innebära en möjlighet att bejaka det man redan är, en möjlighet att
även i juridiska sammanhang få uppträda i enlighet med sin självförståelse.
En förutsättning för detta är givetvis att trossamfundet för sig
självt har klargjort hur det är organiserat.
Organisationsstrukturen hos de olika trossamfunden är mycket skiftande.
Det stora flertalet av dem bedriver dock den övervägande delen
av sin verksamhet på lokal nivå med samarbets- eller överordnade
organ på regional och/eller nationell nivå. Bland trossamfunden finns
det vissa samfund som mycket tydligt är byggda uppifrån med starka
auktoritära inslag och som i princip saknar medlemsstyre. Andra samfund
har en klart kongregationalistisk uppbyggnad, dvs. en uppbyggnad
där de lokala organens självbestämmanderätt och oberoende är tydligt
framträdande. Det finns också trossamfund som har en mer blandad
organisationsstruktur där beslutanderätten hos regionala och/ eller
nationella organ är tydlig i vissa frågor samtidigt som organen på lokal
nivå har en väl utvecklad självbestämmanderätt inom andra områden.
Dessa olikheter mellan trossamfunden torde ha sin grund i skillnader
i kyrkosyn, men också i de skiftande samhällsförhållanden som rått vid
tidpunkten för bildandet av de skilda samfunden. Oberoende av detta
är det vår uppfattning att samtliga dessa organisationsstrukturer skall
kunna rymmas inom den nya rättsfiguren. Detta innebär bl.a. att det
nya rättssubjektet kan komma att bestå av flera juridiska personer.
Inom associationsrätten är dock detta inte någon helt ovanlig situation,
exempelvis inom det arbetsrättsliga området har det sedan länge
förekommit att skilda organisatoriska nivåer inom en förening var för
sig tillerkänts rättskapacitet (se t.ex. rättsfallet NJA 1936 s. 672).