sou 1997 41 - Regeringen
sou 1997 41 - Regeringen
sou 1997 41 - Regeringen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
SOU <strong>1997</strong>:<strong>41</strong> Identitet och organisation 173<br />
i enlighet med Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära – fullgörs i<br />
samverkan mellan den demokratiska organisationen och kyrkans<br />
ämbetsbärare. Den rikstäckande verksamheten bärs således organisatoriskt<br />
upp såväl av ansvarstagandet inom den demokratiska organisationen<br />
som av ämbetsbärarnas särskilda ansvarstagande för förkunnelse<br />
och sakramentsförvaltning. Självfallet är detta inte två från varandra<br />
helt separerade former av ansvarstagande, vilket bl.a. framgår av att<br />
förtroendevalda och övriga kyrkotillhöriga har del i det gemensamma<br />
uppdraget att förkunna det kristna budskapet och av att också<br />
ämbetsbärare är delaktiga i det demokratiska beslutsfattandet och har<br />
samma ansvar för besluten. – Vi delar kyrkomötets uppfattning att<br />
principen skall komma till uttryck i lagen om Svenska kyrkan.<br />
10.3 Självständiga rättssubjekt<br />
Vi föreslår<br />
– att Svenska kyrkan som trossamfund skall utgöra ett eget<br />
rättssubjekt som bl.a. får förvärva rättigheter och ta på sig skyldigheter.<br />
– att Svenska kyrkans församlingar, kyrkliga samfälligheter och stift<br />
var för sig skall ha samma rätt,<br />
– att Svenska kyrkan genom lag skall få rättslig ställning som ett<br />
registrerat trossamfund , och<br />
– att Svenska kyrkans församlingar, kyrkliga samfälligheter och stift<br />
skall få rättslig ställning som självständiga registrerade<br />
organisatoriska delar av Svenska kyrkan.<br />
Svenska kyrkan är i dag inget eget och enhetligt rättssubjekt. Enligt<br />
rättsordningen utgör Svenska kyrkan sedan år 1952 ett trossamfund (4<br />
§ andra stycket religionsfrihetslagen). I rättsligt hänseende består<br />
Svenska kyrkan av många olika delar. Där ingår först och främst alla<br />
kyrkokommunerna, dvs. församlingar och kyrkliga samfälligheter. Vidare<br />
finns det stiftelser, t.ex. de medeltida domkyrkorna, som anses<br />
utgöra delar av trossamfundet Svenska kyrkan. Till detta kommer ett<br />
antal statliga organ. På lokal nivå finns viss statlig förvaltningsverksamhet<br />
som bedrivs under beteckningarna kyrkoherden, pastor och<br />
pastorsämbetet. På regional nivå finns domkapitlet och biskopen.<br />
Nationellt utgörs det statliga inslaget förutom av kyrkomötet bl.a. av
Change language