sou 1997 41 - Regeringen

96 Bakgrund SOU 1997:41
2.3.4 Europakonventionen
Som nämnts har Europakonventionen inkorporerats i den svenska rätten
från den 1 januari 1995. Konventionens betydelse har dessutom
markerats genom en särskild bestämmelse i regeringsformen (2 kap. 23
§), som stadgar att lag eller annan förskrift inte får meddelas i strid
med Sveriges åtaganden på grund av konventionen. För det fall konventionen
ger ett starkare skydd än det som följer av regeringsformens
fri- och rättighetsskydd eller av allmänna rättsprinciper, skall konventionens
bestämmelser tillämpas.
Det skydd i fråga om religionsfrihet som konventionen ger kommer
främst till uttryck i artikel 9:
1. Envar skall äga rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och
religionsfrihet. Denna rätt innefattar frihet att byta religion eller tro och
frihet att ensam eller i gemenskap med andra, offentligt eller enskilt,
utöva sin religion eller tro genom gudstjänst, undervisning,
andaktsövningar och iakttagande av religiösa sedvänjor.
2. Envars frihet att utöva sin religion eller tro må endast
underkastas sådana inskränkningar, som äro angivna i lag och som äro
nödvändiga i ett demokratiskt samhälle med hänsyn till den allmänna
säkerheten, upprätthållandet av allmän ordning, hälsovården, skyddandet
av sedligheten eller av andra personers fri- och rättigheter.
I den nyöversättning av konventionstexten som bifogats konstitutionsutskottets
betänkande 1994/95:KU5 har artikeln följande lydelse.
1. Var och en har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och
religionsfrihet; denna rätt innefattar frihet att byta religion eller tro och
frihet att ensam eller i gemenskap med andra, offentligt eller enskilt,
utöva sin religion eller tro genom gudstjänst, undervisning, sedvänjor
eller ritualer.
2. Friheten att utöva sin religion eller tro får endast underkastas
sådana inskränkningar som är föreskrivna i lag och som i ett demokratiskt
samhälle är nödvändiga med hänsyn till den allmänna säkerheten
eller till skydd för allmän ordning, hälsa eller moral eller till skydd för
andra personers fri- och rättigheter.
Genom att tanke- och samvetsfrihet nämns vid sidan av religionsfrihet,
framgår det att konventionen skyddar såväl religiösa som icke-religiösa
livsåskådningar. Således står det individen fritt att ansluta sig till vilken
religion som helst, men också att ha en ateistisk uppfattning. Som en
sådan icke-religiös tro har bland annat en pacifistisk övertygelse
betraktats av Europakommissionen (rättsfallet Le Cour Grandmaison
och Fritz mot Frankrike ).
Europakonventionens bestämmelse om religionsfrihet gäller inte
bara för personer utan också för religiösa samfund. Scientologkyrkan