sou 1997 41 - Regeringen

SOU 1997:41 121
5 Nuvarande förhållanden
För närvarande
saknas det möjlighet för alla trossamfund att bedriva verksamheten
i en rättslig form som är avpassad efter deras syn på sig själva och
efter deras speciella förhållanden.
Åtskilliga trossamfund är verksamma i landet vid sidan av Svenska
kyrkan. Det stora flertalet av dessa samfund är kristna. Här finns
evangeliska kyrkor, t.ex. Svenska Missionsförbundet, Pingströrelsen,
Svenska Baptistsamfundet och Frälsningsarmén, men även t.ex.
Romersk-katolska kyrkan och olika ortodoxa kyrkor. Det finns också
trossamfund med annan bekännelse än den kristna, t.ex. judiska och
muslimska.
Vissa trossamfund har varit verksamma i Sverige under lång tid.
Bl.a. judiska församlingar fick redan under 1700-talet möjlighet att
verka i landet. Flertalet evangeliska kyrkor har sina rötter i den
nyevangeliska väckelsen under 1800-talets senare hälft. Den romerskkatolska
kyrkan, de ortodoxa kyrkorna och de icke-kristna trossamfunden
har vuxit sig stora i samband med de senare decenniernas
invandring.
Efter 1951 års religionsfrihetsreform har några rättsliga hinder mot
att bilda trossamfund (eller att här etablera ett internationellt trossamfund)
inte förelegat. Någon särskild rättslig form för trossamfunden har
emellertid inte erbjudits. För att fungera praktiskt i samhället,
exempelvis vid köp av fastighet eller vid anställande av personal, har
trossamfunden tvingats använda sig av de rättsliga former som stått till
buds.
Bland de väckelserörelser som växte fram under 1800-talet och
början av 1900-talet, blev det för många naturligt att organisera sin
verksamhet som en ideell förening. Denna associationsform passade väl
för dessa rörelser där demokrati och delaktighet var naturliga delar av
självbilden.