sou 1997 41 - Regeringen

SOU 1997:41 Offentlighet och sekretess 197
Den som bryter sin tystnadsplikt genom att röja uppgift som han
eller hon är skyldig att hemlighålla, eller olovligen utnyttjar sådan
uppgift, kan dömas för brott mot tystnadsplikt till böter eller fängelse,
se 20 kap. 3 § brottsbalken. Gäller tystnadsplikten till förmån för
enskild person får åtal bara väckas för brottet om denne anger brottet
till åtal eller när åtal är påkallat från allmän synpunkt (20 kap. 5 §
fjärde stycket brottsbalken).
En tjänsteman eller annan befattningshavare i allmän tjänst kan bara
straffas för utlämnande av uppgifter i sådana fall då uppgifterna
omfattas av sekretess. Den som i andra fall utnyttjar sin yttrandefrihet
får inte straffas för detta eller utsättas för någon annan påföljd. Inte
heller får han eller hon bli föremål för disciplinär bestraffning eller i
övrigt utsättas för kritik eller förmaningar från myndighetens sida. Inte
ens i samband med tjänstetillsättningar, utfärdande av betyg eller dylikt
får det läggas en person till last att ha utnyttjat sin yttrandefrihet.
14.1.2 Tryckfrihet m.m.
Med tryckfrihet förstås varje svensk medborgares rätt att, utan hinder
från det allmänna, ge ut tryckta skrifter, se 1 kap. 1 § första stycket
tryckfrihetsförordningen. Utlänningar likställs med svenska medborgare
om inte annat förordnas (14 kap. 5 § andra stycket). För radio, TV,
film och liknande medier gäller i princip motsvarande regler enligt
yttrandefrihetsgrundlagen (1 kap. 1 § första stycket och 11 kap. 1 §
tredje stycket).
Den som missbrukar tryckfriheten kan bara åtalas och straffas för
de gärningar som är särskilt angivna i tryckfrihetsförordningen, s.k.
tryckfrihetsbrott. Dessa gärningar räknas upp i 7 kap. 4 och 5 §§. Bl.a.
är det fråga om olika typer av brott mot rikets säkerhet, hets mot
folkgrupp, barnpornografibrott, förtal och förolämpning. Som tryckfrihetsbrott
räknas också t.ex. uppsåtligt offentliggörande av allmän handling
som inte är tillgänglig för var och en, om personen fått tillgång till
handlingen i allmän tjänst eller liknande förhållande. – Enligt yttrandefrihetsgrundlagen
gäller liknande regler och brottsbeskrivningar.
Ansvarssystemen i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen
bygger på att det alltid skall finnas någon som kan göras
ansvarig för innehållet i den tryckta skriften eller programmet. I princip
är det bara en person som kan göras ansvarig för brott mot
tryckfriheten eller yttrandefriheten, varför andra som medverkat vid