sou 1997 41 - Regeringen
sou 1997 41 - Regeringen
sou 1997 41 - Regeringen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
SOU <strong>1997</strong>:<strong>41</strong> Bakgrund 75<br />
religionsfrihet och religionens betydelse som samhällsfaktor, vilka hade<br />
anknytning till stat-kyrka problematiken. Slutbetänkandet, Svenska<br />
kyrkan och staten (SOU 1968:11) överlämnades på våren 1968.<br />
Vid sina analyser utgick utredningen från fyra hypotetiska lägen,<br />
betecknade A-, B-, C- och D-lägena. A-läget innebar en i det väsentliga<br />
oförändrad relation mellan staten och kyrkan medan D-läget<br />
innebar en från staten helt fristående kyrka utan beskattningsrätt och<br />
utan tillgång till den kyrkliga jorden men med bibehållen rätt till kyrkobyggnader<br />
och tomter. B- och C-lägena avsåg varianter av A- och<br />
D-lägena. I B-läget var det fråga om en fri kyrka med beskattningsrätt<br />
mot sina medlemmar eller liknande förmån och med tillgång till den<br />
kyrkliga jorden. C-läget innebar en fri kyrka utan beskattningsrätt men<br />
med tillgång till den kyrkliga jorden.<br />
1968 års beredning om stat och kyrka<br />
Parallellt med remissbehandlingen av slutbetänkandet Svenska kyrkan<br />
och staten tillkallades en parlamentariskt sammansatt kyrkoberedning<br />
under kyrkoministern Alva Myrdals ordförandeskap. Huvuduppgiften<br />
för beredningen var att ta ställning till den centrala frågan om det<br />
framtida förhållandet mellan staten och Svenska kyrkan, på grundval<br />
av det material som 1958 års utredning hade lagt fram. Det var inte avsett<br />
att detaljerade lösningar skulle utarbetas av beredningen, utan det<br />
gällde i första hand att nå fram till ett ställningstagande beträffande<br />
den principiella utformningen av relationerna.<br />
Beredningen överlämnade sitt slutbetänkande, Samhälle och trossamfund<br />
(SOU 1972:36), på våren 1972. Den kulturella mångfalden i<br />
samhället betonades starkt i betänkandet, liksom det förhållandet att<br />
religionsfriheten förutsatte att de olika trossamfunden behandlades likvärdigt.<br />
Några av huvudpunkterna i beredningens förslag var att församlingarna<br />
inte längre skulle ha ställning som kommuner och inte<br />
längre ha beskattningsrätt, att kyrkomötets ställning som lagstiftande<br />
organ skulle upphöra, att staten skulle erbjuda hjälp med uppbörden av<br />
medlemsavgifter under en övergångsperiod och att kyrkan skulle ges<br />
möjlighet att självständigt besluta i trosfrågor och om inre organisatoriska<br />
frågor, såsom tillsättning av tjänster. Vidare föreslog man att<br />
staten skulle bistå Svenska kyrkan och övriga trossamfund som betjänade<br />
mer än 3 000 personer med visst ekonomiskt stöd och att begravningsväsendet<br />
skulle föras över från Svenska kyrkan till borgerliga<br />
organ. Enligt förslaget skulle Svenska kyrkan få fortsätta disponera den
Change language