27.09.2013 Views

sou 1997 41 - Regeringen

sou 1997 41 - Regeringen

sou 1997 41 - Regeringen

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

SOU <strong>1997</strong>:<strong>41</strong> Nuvarande förhållanden 163<br />

personell gemenskap inom ett begränsat territoriellt område som<br />

omfattar flera församlingar. Hovförsamlingen har dock hela landet som<br />

upptagningsområde. Den personella gemenskapen består för de<br />

nationella församlingarnas del i det gemensamma språket eller härstamningen<br />

och för Karlskrona amiralitetsförsamlings del i den gemensamma<br />

anställningen. För Hovförsamlingen grundas gemenskapen på härkomst<br />

eller anställning.<br />

Regionalt är Sverige indelat i 13 stift. Stiftet är biskopens ämbetsområde<br />

och där har denne ett övergripande och sammanhållande ansvar.<br />

Biskopen är självskriven ordförande i domkapitlet och stiftsstyrelsen<br />

och har bl.a. till uppgift att visitera stiftets församlingar och att förrätta<br />

t.ex. prästvigning. Stiftet är också ett område där de ingående<br />

församlingarna samarbetar om vissa frågor.<br />

Stiften är i rättsligt avseende organiserade som obligatoriska<br />

stiftssamfälligheter som utgörs av församlingarna inom stiftet. Stiftssamfälligheten<br />

har som främsta uppgift att främja församlingslivets<br />

utveckling inom stiftet. Stiftssamfällighetens förvaltande och verkställande<br />

organ är stiftsstyrelsen och de nämnder i övrigt som stiftsfullmäktige<br />

inrättar. I varje stiftssamfällighet skall det finnas en egendomsnämnd.<br />

Denna har i första hand till uppgift att förvalta, förteckna och<br />

ha tillsyn över den kyrkliga jorden i stiftet.<br />

Domkapitlet, som uppstod som ett kyrkligt organ, är numera<br />

formellt en statlig myndighet på stiftsnivå. Inom domkapitlets kompetensområde<br />

faller framför allt ärenden som har samband med<br />

kyrkans lära, utövande av det kyrkliga ämbetet, gudstjänstlivet, prästtjänsterna<br />

och kyrkorummets utformning.<br />

Kyrkomötet är en statlig myndighet som sedan 1982 års kyrkomötesreform<br />

består av 251 fritt valda ledamöter vilka sammanträder årligen.<br />

Vid reformen skapades också Svenska kyrkans centralstyrelse,<br />

som är en statlig myndighet under kyrkomötet. Genom denna fick<br />

kyrkomötet ett permanent beredande och verkställande organ. Ledamöter<br />

i centralstyrelsen är ärkebiskopen samt högst 14 andra ledamöter<br />

och ersättare för dem, vilka för varje valperiod väljs av kyrkomötet.<br />

Ärkebiskopen är styrelsens självskrivna ordförande.<br />

För att få en så fullständig bild som möjligt av Svenska kyrkans<br />

organisation är det nödvändigt att något beröra den del av verksamheten<br />

som inte äger rum i författningsreglerade former. Kyrkomötet<br />

och centralstyrelsen svarar för den offentligrättsliga delen av kyrkans<br />

verksamhet och får inte sköta andra uppgifter än sådana som anges i<br />

grundlag eller annan lag. För att skapa en samlad ledning för den fria

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!