sou 1997 41 - Regeringen
sou 1997 41 - Regeringen
sou 1997 41 - Regeringen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
SOU <strong>1997</strong>:<strong>41</strong> Nuvarande förhållanden 163<br />
personell gemenskap inom ett begränsat territoriellt område som<br />
omfattar flera församlingar. Hovförsamlingen har dock hela landet som<br />
upptagningsområde. Den personella gemenskapen består för de<br />
nationella församlingarnas del i det gemensamma språket eller härstamningen<br />
och för Karlskrona amiralitetsförsamlings del i den gemensamma<br />
anställningen. För Hovförsamlingen grundas gemenskapen på härkomst<br />
eller anställning.<br />
Regionalt är Sverige indelat i 13 stift. Stiftet är biskopens ämbetsområde<br />
och där har denne ett övergripande och sammanhållande ansvar.<br />
Biskopen är självskriven ordförande i domkapitlet och stiftsstyrelsen<br />
och har bl.a. till uppgift att visitera stiftets församlingar och att förrätta<br />
t.ex. prästvigning. Stiftet är också ett område där de ingående<br />
församlingarna samarbetar om vissa frågor.<br />
Stiften är i rättsligt avseende organiserade som obligatoriska<br />
stiftssamfälligheter som utgörs av församlingarna inom stiftet. Stiftssamfälligheten<br />
har som främsta uppgift att främja församlingslivets<br />
utveckling inom stiftet. Stiftssamfällighetens förvaltande och verkställande<br />
organ är stiftsstyrelsen och de nämnder i övrigt som stiftsfullmäktige<br />
inrättar. I varje stiftssamfällighet skall det finnas en egendomsnämnd.<br />
Denna har i första hand till uppgift att förvalta, förteckna och<br />
ha tillsyn över den kyrkliga jorden i stiftet.<br />
Domkapitlet, som uppstod som ett kyrkligt organ, är numera<br />
formellt en statlig myndighet på stiftsnivå. Inom domkapitlets kompetensområde<br />
faller framför allt ärenden som har samband med<br />
kyrkans lära, utövande av det kyrkliga ämbetet, gudstjänstlivet, prästtjänsterna<br />
och kyrkorummets utformning.<br />
Kyrkomötet är en statlig myndighet som sedan 1982 års kyrkomötesreform<br />
består av 251 fritt valda ledamöter vilka sammanträder årligen.<br />
Vid reformen skapades också Svenska kyrkans centralstyrelse,<br />
som är en statlig myndighet under kyrkomötet. Genom denna fick<br />
kyrkomötet ett permanent beredande och verkställande organ. Ledamöter<br />
i centralstyrelsen är ärkebiskopen samt högst 14 andra ledamöter<br />
och ersättare för dem, vilka för varje valperiod väljs av kyrkomötet.<br />
Ärkebiskopen är styrelsens självskrivna ordförande.<br />
För att få en så fullständig bild som möjligt av Svenska kyrkans<br />
organisation är det nödvändigt att något beröra den del av verksamheten<br />
som inte äger rum i författningsreglerade former. Kyrkomötet<br />
och centralstyrelsen svarar för den offentligrättsliga delen av kyrkans<br />
verksamhet och får inte sköta andra uppgifter än sådana som anges i<br />
grundlag eller annan lag. För att skapa en samlad ledning för den fria