sou 1997 41 - Regeringen

180 Organisatorisk uppbyggnad SOU 1997:41
Enligt principbeslutet bör det i lagen om Svenska kyrkan slås fast
att församlingarna, med vissa undantag, är territoriella och omfattar
dem som tillhör Svenska kyrkan och är folkbokförda inom församlingen.
En utgångspunkt i reformen är att församlingarnas kommunstatus
skall upphöra. Det saknas då skäl att knyta tillhörigheten till den
statliga folkbokföringen. Mot denna bakgrund anser vi att det av lagen
skall framgå att församlingen är territoriell och omfattar de personer
som är bosatta inom församlingens område. Tillsammans med principen
om rikstäckning innebär detta att församlingsindelningen skall
omfatta hela landet. Något behov av att i en av riksdagen stiftad lag
närmare ange hur den kyrkliga indelningen skall vara utformad finns
därmed inte. Att det likväl kan finnas ett behov för staten att känna till
hur den kyrkliga indelningen ser ut är en annan sak. Till frågan om
undantag från territorialprincipen återkommer vi.
Enligt våra direktiv bör lagreglerna utformas på ett sådant sätt att
de uppgifter och den grundläggande kompetens som tillkommer de
olika kyrkliga nivåerna klarläggs. I såväl direktiven som konstitutionsutskottets
betänkande betonas samtidigt vikten av att lagen om Svenska
kyrkan inte får bli alltför omfattande.
Alltsedan 1862 års kommunalförfattningar har församlingens
uppgifter angetts genom att de räknas upp i lagstiftningen. I kyrkolagen
finns uppräkningen i 11 kap. 4 §. Där sägs att med församlingsangelägenheter
avses frågor om:
1. främjande av kyrkans gudstjänstliv och undervisning samt
diakoni och evangelisation,
2. anskaffande och underhåll av lös egendom som, utan att vara
byggnadstillbehör, är avsedd för kyrkobyggnad, församlingshus och
andra församlingslokaler eller annars för kyrkliga ändamål,
3. anskaffande och underhåll av kyrkobyggnad, församlingshus
och andra församlingslokaler,
4. anskaffande av lös egendom som inte är byggnadstillbehör,
för kyrkligt ändamål till de byggnader och lokaler som anges i 5,
5. anskaffande och underhåll av andra byggnader och lokaler
samt någon annan mark för kyrkligt ändamål än som anges i 3,
6. anläggande och underhåll av begravningsplatser, om inte regeringen
för särskilt fall beslutar att uppgiften skall skötas av en borgerlig
kommun, samt underhåll av kyrkotomt,
7. avlöningsförmåner för arbetstagare hos församlingen.
Den främsta anledningen till att församlingens uppgifter anges genom
uppräkning av de uppgifter som skall främjas är att särskilja församlingarnas,
dvs. de kyrkliga kommunernas, kompetensområde, från de
borgerliga kommunernas kompetensområde. Båda typerna av kommuner
har nämligen rätt att utdebitera medel för sina angelägenheter.