sou 1997 41 - Regeringen
sou 1997 41 - Regeringen
sou 1997 41 - Regeringen
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
SOU <strong>1997</strong>:<strong>41</strong> Bakgrund 81<br />
På stiftsnivå ersattes den till viss del på frivillig väg bildade stiftsorganisationen<br />
av obligatoriska stiftssamfälligheter. Dessa samfälligheter<br />
gavs kompetens att sköta vissa för stiftets församlingar gemensamma<br />
angelägenheter. Stiftssamfällighetens beslutande organ, stiftsfullmäktige,<br />
skulle utse ett verkställande organ, stiftsstyrelsen, i vilket<br />
biskopen var självskriven ordförande. Stiftsstyrelsen fick också överta<br />
förvaltningsuppgifter från bl.a. domkapitlen. Domkapitlen behölls dock<br />
för ärenden rörande kyrkans lära och det kyrkliga ämbetet. Det skulle<br />
också ha vissa uppgifter rörande bl.a. präst- och kyrkomusikertjänster.<br />
Vidare infördes en obligatorisk nämnd hos stiftssamfälligheten –<br />
egendomsnämnden – vilken ersatte stifts- och boställenämnderna och<br />
övertog deras uppgifter.<br />
Reformen medförde också ett flertal andra förändringar, bl.a.<br />
förenklades den prästerliga tjänsteorganisationen och normgivningen i<br />
fråga om det kyrkliga ämbetet fördes över till kyrkomötets kompetensområde.<br />
Samtidigt gjordes vissa förändringar i utjämningssystemet. Den<br />
väsentligaste ändringen var att det allmänna utjämningsbidraget och det<br />
extra utjämningsbidraget bara skulle utgå till pastorat och till de nyskapade<br />
stiftssamfälligheterna. Utjämningssystemet skulle således inte<br />
längre omfatta församlingarna. Vidare infördes en möjlighet för pastoraten<br />
att beviljas kyrkobyggnadsbidrag ur kyrkofonden. Andra<br />
nyheter var stifts- och strukturbidrag.<br />
2.1.10 Fler utredningar om förhållandet stat–kyrka<br />
ERK-utredningen<br />
År 1988 begärde kyrkomötet hos regeringen att en expertutredning<br />
skulle tillsättas, med inriktning på att närmare klargöra Svenska kyrkans<br />
ekonomiska och rättsliga förhållanden. Med anledning av detta<br />
tillsattes år 1989 en utredning ( Utredningen om ekonomi och r ätt i<br />
kyrkan – ERK-utredningen). Utöver de ämnen som kyrkomötet hade<br />
begärt skulle utredas, angavs i direktiven att utredningen skulle<br />
överväga vilka ekonomiska modeller som kan erbjuda sig för Svenska<br />
kyrkan och vilka ändringar i regelsystemet som behövs om man vill<br />
göra andra avvägningar än de nuvarande i fråga om ansvarsfördelningen<br />
mellan statliga och kyrkliga organ. Utredningen skulle<br />
redovisa olika alternativ med utgångspunkt i skilda bedömningar av