sou 1997 41 - Regeringen
sou 1997 41 - Regeringen
sou 1997 41 - Regeringen
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
SOU <strong>1997</strong>:<strong>41</strong> Överväganden 107<br />
meddelas i lagen om Svenska kyrkan. Denna lag stiftas på samma sätt<br />
som huvudbestämmelserna i riksdagsordningen. Innan lagen stiftas<br />
skall yttrande av kyrkomötet inhämtas.<br />
I den allmänna motiveringen (s. 31 f.) uttalade departementschefen i<br />
fråga om fördelningen av normgivning mellan staten och kyrkan bl.a.<br />
följande.<br />
Till en början konstaterar jag att någon förändring inte har föreslagits<br />
av kommittén i fråga om den lagstiftning som i dag faller under 8 kap.<br />
regeringsformen och följaktligen inte är av kyrkolags natur. Detta har<br />
inte föranlett några erinringar från remissinstansernas sida. Inte heller<br />
jag anser att några förändringar bör vidtas i fråga om denna lagstiftning.<br />
Jag övergår nu till frågan om riksdagens lagstiftningsområde<br />
beträffande sådana föreskrifter som i dag är av kyrkolags natur. Jag<br />
anser att den framtida motsvarigheten till kyrkolagsområdet i största<br />
möjliga utsträckning bör begränsas. Detta område bör enligt min<br />
mening för det första omfatta föreskrifter i sådana ämnen som enligt<br />
de nuvarande bestämmelserna i regeringsformen kräver lagens form.<br />
För det andra – och i den mån det inte sammanfaller med det<br />
föregående – bör enligt min mening området omfatta föreskrifter i<br />
sådana ämnen där det statliga intresset väger över det kyrkliga.<br />
Från nu angivna utgångspunkter anser jag till en början att<br />
riksdagen bör besluta grundläggande föreskrifter om svenska kyrkan<br />
som trossamfund och om kyrkomötet. Till lagstiftningsområdet bör<br />
också höra föreskrifter om kyrkomötet, som inte är av grundläggande<br />
karaktär, och föreskrifter om medlemskap i svenska kyrkan. Vidare bör<br />
grundläggande föreskrifter om prästerliga tjänster i svenska kyrkan, om<br />
myndigheterna på stiftsplanet och om den för kyrkliga ändamål<br />
avsedda egendomen ligga inom riksdagens lagstiftningsområde.<br />
Den lag om Svenska kyrkan som sedermera stiftades innehöll till övervägande<br />
del bestämmelser om kyrkomötet. Lagens två inledande<br />
paragrafer är dock av intresse när det gäller att utröna betydelsen av<br />
uttrycket grundläggande föreskrifter om Svenska kyrkan som<br />
trossamfund. I den första paragrafen fastslogs kyrkans religiösa<br />
identitet: Svenska kyrkan är ett evangelisk-lutherskt trossamfund. I<br />
lagens andra paragraf gavs bestämmelser om kyrkans grundläggande<br />
organisationsstruktur. Föreskriften hade följande lydelse.<br />
Genom sina församlingar upprätthåller Svenska kyrkan en på<br />
demokratisk grund uppbyggd riksomfattande verksamhet.<br />
Svenska kyrkans församlingar och stiftsmyndigheter ansvarar<br />
lokalt och regionalt för kyrkans verksamhet. Om församlingarna och<br />
stiftsmyndigheterna finns särskilda föreskrifter.