sou 1997 41 - Regeringen

SOU 1997:41 Registrerat trossamfund 143
för sin verksamhet och de trossamfund som bedriver sin verksamhet i
traditionella former, vanligtvis såsom ideell förening. Samtidigt är det,
som påtalats ovan, av vikt att benämningen inte ger sken av att
verksamheten är sanktionerad av staten. Om staten avser att
sanktionera viss verksamhet, får detta komma till uttryck på annat sätt.
Beteckningen trossamfund för de religiösa samfunden infördes genom
1951 års religionsfrihetslag och den har vunnit allmän acceptans bland
dessa. Den bör därför ingå i den nya rättsliga formens benämning. Det
framstår också som betydelsefullt att benämningen speglar att trossamfunden
får utnyttja den nya rättsliga formen för sin verksamhet efter ett
registreringsförfarande. Mot bakgrund av det anförda anser vi att den
nya rättsliga formen skall benämnas registrerat trossamfund .
De trossamfund som väljer att bedriva sin verksamhet i den nya
rättsliga formen bör liksom i dag kunna få förvaltningsuppgifter
överlämnade till sig. I första hand torde det vara fråga om myndighetsutövning
i form av vigsel. För att åstadkomma detta bör "registrerat
trossamfund" föras in i uppräkningen av rättssubjekt (11 kap. 6 § tredje
stycket regeringsformen) till vilka förvaltningsuppgifter kan överlämnas.
En av utgångspunkterna för våra överväganden är att införandet av
den nya rättsliga formen inte skall påverka möjligheterna att bedriva
verksamheten för de trossamfund som av en eller annan anledning
kommer att stå utanför regleringen. Vi anser vidare att införandet inte
får medföra att trossamfunden tvingas byta rättslig form av t.ex. ekonomiska
skäl. Bytet måste ske frivilligt och kännas riktigt för trossamfundet
ur såväl religiös som praktisk synvinkel. Någon koppling mellan
bytet av rättslig form för verksamheten och de rättigheter (förmåner)
– rätt att anordna enskild begravningsplats, vigselrätt, statsbidrag etc.
– som många av trossamfunden har i dag bör därför inte förekomma.
Den nya rättsliga formen ”registrerat trossamfund” kommer enligt
vårt förslag att ha stora likheter med vad som vanligen anses gälla för
ideella föreningar. Vi ser det därför som naturligt att tillämpa de allmänna
principer som normalt brukar tillämpas när fråga är om ideella
föreningar på den nya rättsliga formen, vid tvister där varken lag eller
stadgar ger ledning för bedömningen.