sou 1997 41 - Regeringen

SOU 1997:41 Registrerat trossamfund 155
vidta dessa åtgärder blir trossamfundet enligt vår uppfattning en
juridisk person. Medlemmarnas personliga ansvarighet för det lösliga
trossamfundets förpliktelser övergår emellertid inte på den sålunda
bildade juridiska personen, utan att borgenärerna medgiver det. Någon
risk för rättsförluster av denna anledning torde därför inte finnas.
Det registrerade trossamfundets ställföreträdare kommer givetvis att
ha ett särskilt ansvar för skattefordringar och arbetsgivaravgifter. Enligt
16 kap. 17 § mervärdesskattelagen (1994:200), 77 a § uppbördslagen
(1953:272) och 15 § lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter
från arbetsgivare kan ställföreträdare för en arbetsgivare som är
juridisk person bli betalningsskyldig tillsammans med arbetsgivaren. En
förutsättning för ansvarighet är att ställföreträdaren verkställt avdrag för
skatt eller avgift, men uppsåtligen eller av grov oaktsamhet underlåtit
att betala det innehållna beloppet i rätt tid och på rätt sätt.
Styrelseledamöterna i en ideell förening kan åläggas skadeståndsskyldighet
mot föreningen om de uppsåtligen eller av oaktsamhet eftersätter
sina plikter mot föreningen och skada uppkommer. I förarbetena
till skadeståndslagen, i anslutning till bestämmelsen i 4 kap. 1 § om
arbetstagares skadeståndsansvar, diskuterar departementschefen frågan
om styrelseledamöters och förtroendevaldas ansvarighet (prop. 1972:5
s. 553 ff.). Bestämmelsen har karaktär av nedsättningsregel och innebär
att arbetstagare endast kan åläggas skadeståndsskyldighet om de
uppsåtligen eller genom grov oaktsamhet orsakar skada. I lagrådsremissen
var arbetstagarbegreppet inte närmare definierat. Departementschefen
uttalade att bestämmelsen borde kunna tillämpas analogiskt
på styrelseledamöter och förtroendevalda, men då närmast
såsom en jämkningsregel. I sammanhanget bör framhållas att 1972 års
skadeståndslag i sin ursprungliga lydelse inte innehöll någon generell
jämkningsbestämmelse. Efter påpekanden från Lagrådet infördes det i
5 kap. 8 § (numera 6 kap. 4 §) en bestämmelse som preciserar vad
som avses med begreppet "arbetstagare" i skadeståndslagens mening.
Styrelseledamöter och förtroendevalda faller inte in under denna precisering
annat än i de fall då de fullgör uppgifter som normalt förekommer
i ett anställningsförhållande. Sedan det ursprungliga lagförslaget
kompletterats med en bestämmelse som jämställer vissa grupper
med arbetstagare, synes det inte rimligt att genom analogier
utsträcka tillämpningsområdet för bestämmelsen ytterligare; utan uppräkningen
i bestämmelsen skall antagligen anses uttömmande. Införandet
av den allmänna jämkningsregeln i 6 kap. 2 § medför dessutom, att
det saknas anledning att genom analogier tillämpa 4 kap. 1 § som en