sou 1997 41 - Regeringen

234 Övergångsbestämmelser SOU 1997:41
reformen genomförs. Hit hör till att börja med kyrkolagen (1992:300),
lagen (1992:301) om införande av kyrkolagen och lagen (1951:691) om
viss lindring i skattskyldigheten för den som icke tillhör Svenska
kyrkan. Vidare bör lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval, m.m. och
lagen (1992:288) om medlemskap i icke-territoriella församlingar
upphävas.
I avsnitt 8.6 har vi kommit fram till att lagen om trossamfund – för
att missförstånd skall undvikas – bör innehålla en bestämmelse som
klargör vad som händer med rättigheter och skyldigheter i samband
med att ett trossamfund byter rättslig form. Även för Svenska kyrkans
del är det befogat med en bestämmelse som klargör vad som händer
med rättigheter och skyldigheter i samband med relationsändringen och
bytet av rättslig form. En sådan bestämmelse bör ge vid handen att
ansvaret för förpliktelser som åvilar någon av Svenska kyrkans
församlingar eller kyrkliga samfälligheter följer med dessa vid bytet av
rättslig form. Efter relationsändringen skall förpliktelserna alltså gälla
i motsvarande församling, kyrkliga samfällighet eller stift. Detsamma
skall gälla för rättigheter.
Inom Svenska kyrkan finns det vid sidan av kyrkokommunerna och
deras myndigheter ett antal statliga myndigheter: pastor; pastorsämbetetet;
kyrkoherden; biskopen; domkapitlet; kyrkomötets besvärsnämnd;
Ansvarsnämnden för biskopar; Svenska kyrkans centralstyrelse. De
statliga myndigheterna skall avvecklas i samband med relationsändringen.
Det är visserligen inte otänkbart att Svenska kyrkan väljer att
inrätta motsvarande organ, men det är inget som staten bör besluta om.
Mot denna bakgrund och för att undvika rättsförluster, bör de ärenden
som enligt lag eller förordning handläggs hos någon av dessa
myndigheter överlämnas till Svenska kyrkan för fortsatt handläggning.
Under år 1999 måste kyrkomötet besluta om det inomkyrkliga
regelverk som skall gälla efter relationsändringen. För att detta skall
vara möjligt är det nödvändigt att kyrkomötet då har de befogenheter
som följer av lagen om Svenska kyrkan utan hinder av bestämmelserna
i kyrkolagen. Vi föreslår därför en bestämmmelse med denna innebörd.
De beslut som fattas med stöd av en sådan bestämmelse skall ha
avseende på tiden efter den 1 januari 2000. Det är inte helt otänkbart
att det kan behöva hållas mer än ett kyrkomötessammanträde under år
1999. Bestämmelsen bör därför vara utformad på ett sådant sätt att
1999 års kyrkomöte kan ha denna särskilda befogenhet vid alla
sammanträden som hålls detta år. I en promemoria som upprättats
inom Kulturdepartementet föreslås vissa ändringar i kyrkolagen som
skall underlätta genomförandet av stat–kyrkareformen. Ändringarna