sou 1997 41 - Regeringen

176 Identitet och organisation SOU 1997:41
Eftersom Svenska kyrkan föreslås få ställning som ett registrerat trossamfund,
menar vi att församlingarna, de kyrkliga samfälligheterna och
stiften bör få ställning som självständiga registrerade organisatoriska
delar av Svenska kyrkan. Även en sådan bestämmelse placeras lämpligen
i lagen om trossamfund.
I lagen om Svenska kyrkan anges således att församlingarna, de
kyrkliga samfälligheterna och stiften var för sig skall ha rättskapacitet
och därmed bl.a. kunna förvärva rättigheter och ta på sig skyldigheter.
Den rättsliga form som de skall uppträda i anges i lagen om trossamfund.
Detta utgör grundförutsättningen för att den lokala och regionala
självstyrelsen skall kunna bestå efter år 2000.
Våra förslag innehåller emellertid ytterligare bestämmelser som
möjliggör att självstyrelsen skall kunna fortleva. Vi föreslår bl.a. att
storleken på kyrkoavgiften skall beslutas av församlingar och/eller
kyrkliga samfälligheter samt stift. Att på detta sätt kunna styra de ekonomiska
förutsättningarna för verksamheten bidrar till att självstyrelsen
kan bibehållas.
Genom ställningen som registrerade organisatoriska delar av
Svenska kyrkan, blir den i lagen om trossamfund intagna bestämmelsen
om registrerade trossamfunds förhållande till tredje man tillämplig.
Denna innebär att varje del av trossamfundet, i förhållande till tredje
man, bara svarar för sina förpliktelser. Enligt vår uppfattning är detta
av mycket stor betydelse för självstyrelsen. Utan en bestämmelse med
detta innehåll skulle självstyrelsen lätt kunna bli illusorisk. Det bör
dock påpekas att bestämmelsen inte hindrar inomkyrkliga bestämmelser
om t.ex. ekonomisk utjämning mellan kyrkans olika delar.
En ytterligare faktor som bidrar till den lokala och regionala självstyrelsen
är den begränsning av kyrkomötets befogenhet som vi föreslår.
Vi återkommer till denna.
Våra förslag innebär således att Svenska kyrkan blir ett eget och
enhetligt rättssubjekt samtidigt som den lokala och regionala självstyrelsen
bibehålls i huvudsak oförändrad. Förslagen är inte avsedda att
i sig förändra beslutsstrukturen inom Svenska kyrkan.
När det gäller rätten till ledighet för förtroendevalda, bör det
anmärkas att den infördes efter förebild från den rätt till ledighet som
finns för förtroendevalda i borgerliga kommuner (prop. 1982/83:19
s. 91 f.). Eftersom kommunstatusen nu skall upphöra och därmed också
karaktären av tvångssammanslutning, kan Svenska kyrkans förtroendevalda
inte längre jämföras med förtroendevalda i de borgerliga
kommunerna. Någon lagstadgad rätt till ledighet för ledamöter i andra
liknande organisationers beslutande eller verkställande organ finns inte.