sou 1997 41 - Regeringen

68 Bakgrund SOU 1997:41
krävde kyrkomötets medverkan vid lagstiftningen. – År 1949
genomfördes ett antal formella förändringar beträffande val av ledamöter
m.m. Samtidigt utökades antalet ledamöter till 100, varav 43
präster och 57 lekmän. Bland ledamöterna ingick fyra representanter
för de teologiska fakulteterna, men dessa representanter avskaffades år
1971 då fakulteterna upphörde att vara konfessionellt bundna.
2.1.6 Den fortsatta utvecklingen på det kyrkliga
området
Kyrkofonden
I lagen om kyrkofond, som utfärdades år 1910, föreskrevs att bl.a.
prästerskapets löneregleringsfond och de ecklesiastika boställenas skogsfond
skulle sammanföras under benämningen kyrkofonden, vilken
skulle användas för kyrkliga ändamål. Kyrkofonden skulle få vissa
årliga inkomster, dels i form av ersättning från staten för prästerskapets
år 1910 indragna tionden m.m. dels från avkastningen på de ecklesiastika
löneboställena. Kyrkofonden bildades år 1914.
Kyrkofondens uppgift var ursprungligen att utjämna kostnaderna för
prästernas avlöning mellan pastoraten. År 1932 genomfördes en reformering
av utjämningssystemet. En av de viktigaste förändringarna
då var införandet av en allmän kyrkoavgift som alla pastorat blev
tvungna att betala till fonden med ett visst öretal per skattekrona. Efter
hand tillfördes kyrkofonden medel från flera äldre fonder m.m. Normalt
utökades också fondens ansvarsområde samtidigt. Exempelvis kan
nämnas att fonden år 1936 fick ansvaret för biskoparnas löner. Med
anledning av detta tillfördes kyrkofonden medel från biskoparnas löneregleringsfond.
När de s.k. klockarhemmanen avvecklades år 1938, fick
fonden överta vissa större sådana och uppbära avkastningen av dem.
I samband med en reform av familjepensioneringen för präster tillfördes
kyrkofonden år 1942 medlen i prästerskapets änke- och pupillkassa.
År 1952 fick kyrkofonden ansvaret för kyrkomusikernas lönekostnader.