sou 1997 41 - Regeringen

196 Offentlighet och sekretess SOU 1997:41
landstingskommunerna och primärkommunerna samt dessa organs
myndigheter. Till det allmänna räknas emellertid också kyrkokommunerna,
dvs. församlingar och samfälligheter, och de olika statliga myndigheter
– t.ex. domkapitel – som finns inom Svenska kyrkan i dag.
Yttrande- och informationsfriheten gäller för alla människor. Den
gäller således även för dem som genom anställning eller uppdrag är
verksamma hos olika allmänna organ. Av detta följer att befattningshavare
i allmän tjänst – förtroendemän, tjänstemän, uppdragstagare
m.fl. – som huvudregel fritt kan uttala sig om vad de fått veta i sin
verksamhet. Denna huvudregel är dock inte absolut, utan begränsningar
kan ske om särskilt viktiga skäl föranleder det.
Begränsningar av yttrandefriheten sker genom tystnadsplikter i olika
lagar. Beträffande tystnadsplikt i det allmännas verksamhet, finns
bestämmelserna samlade i sekretesslagen (1980:100). Det förekommer
emellertid tystnadsplikter också i lagar som omfattar privatanställda,
exempelvis i lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter.
Bestämmelserna i sekretesslagen avser förbud att, muntligen eller
genom utlämnande av allmänna handlingar eller på annat sätt, röja
uppgifter vilka omfattas av sekretess.
Sekretesslagens bestämmelser om tystnadsplikt gäller hos organ där
det förekommer allmänna handlingar. Reglerna om vad som är allmänna
handlingar finns huvudsakligen i tryckfrihetsförordningen. Till övervägande
del är det fråga om handlingar hos förvaltningsmyndigheter
hos stat och kommun. Riksdagen, kyrkomötet och beslutande kommunal
församling är likställda med myndigheter i dessa sammanhang.
Vidare gäller reglerna om handlingsoffentlighet vissa organ som, utan
att vara förvaltningsmyndigheter, anförtrotts förvaltningsuppgifter. I
avsnitt 14.1.5 kommer vi att närmare behandla begreppet allmän
handling och därmed sammanhängande frågor.
Sekretesslagens förbud att röja uppgifter gäller till att börja med för
myndigheten som sådan. Tystnadsplikten gäller vidare för de anställda
som fått del av sekretessbelagda uppgifter. Även de som har tjänsteplikt,
t.ex. värnpliktiga, och som fått del av sekretessbelagda uppgifter
omfattas av tystnadsplikten. Uppdragstagare som deltar i myndighetens
verksamhet omfattas likaså av tystnadsplikt. Det saknar betydelse om
uppdraget är författningsreglerat eller reglerat i ett privaträttsligt avtal.
Det är emellertid bara fysiska personer vilka har uppdrag som skall
jämställas med myndighetens anställda i sekretesshänseende. Om en
uppdragstagare på detta sätt kommer att omfattas av tystnadsplikter,
kan uppdragstagarens meddelarfrihet inte avtalas bort (JK:s ämbetsberättelse
1987 s. 70).