sou 1997 41 - Regeringen

SOU 1997:41 Identitet och organisation 175
att pastorats- och flerpastoratssamfälligheterna också i fortsättningen
kan vara egna rättssubjekt. Även nya former av samfällighetsbildningar
blir i princip möjliga. Det förtjänar att påpekas att de församlingar som
ingår i en kyrklig samfällighet inte förlorar sin ställning som egna
rättssubjekt. Däremot kan befogenheten att vidta rättshandlingar vara
mer eller mindre begränsad beroende på vad som ingår i samfällighetsbildningen.
När det gäller stiften har vi tidigare berört att dessa för närvarande
är organiserade som obligatoriska kyrkliga samfälligheter. Bakgrunden
till denna ordning var en äldre på frivillig bas framvuxen regional
organisation. Stiften är vidare biskopens ämbetsområde och där finns
också domkapitlet. Enligt vår uppfattning bör den omväg som samfällighetsbildningar
utgör inte bestå efter relationsändringen. Någon reell
ändring av stiftens demokratiska organisation är dock inte avsedd. Stiften
är så betydelsefulla för Svenska kyrkans identitet som trossamfund
att de absolut bör ha egen rättskapacitet.
Utanför rättssubjektet Svenska kyrkan faller sådana organ för vars
verksamhet det valts annan organisationsform.
I avsnitt 8 har vi redogjort för vårt förslag till en ny rättslig form
för trossamfunden. En utgångspunkt har varit att den nya rättsliga
formen skall klargöra trossamfundens rättsliga ställning och ge dem
möjlighet att bedriva sin verksamhet i former som stämmer överens
med de egna traditionerna. Även för Svenska kyrkans del framstår ett
klargörande av dess rättsliga ställning efter relationsändringen som befogat.
Med hänsyn till den i riksdagens principbeslut uppställda
målsättningen att öka likställigheten mellan olika trossamfund, anser
vi att Svenska kyrkan skall få ställning som ett registrerat trossamfund.
En bestämmelse om detta tas lämpligen in i lagen om trossamfund.
Genom att Svenska kyrkan får ställning som ett registrerat trossamfund
menar vi att det skapas förutsättningar för att kyrkans identitet skall
kunna bevaras efter år 2000. Samtidigt uppnås en ökad likställighet
med övriga trossamfund.
Vi föreslår alltså att Svenska kyrkan som trossamfund skall få
rättskapacitet genom en särskild bestämmelse i lagen om Svenska kyrkan.
Den rättsliga form som kyrkan skall uppträda i anges i lagen om
trossamfund. Båda dessa lagar grundas på normgivningsföreskriften i
8 kap. 6 § regeringsformen.
Församlingarna och de kyrkliga samfälligheterna har i dag rättslig
ställning som kyrkliga kommuner. Vid relationsändringen skall kommunstatusen
emellertid upphöra. Med hänsyn till detta framstår det
som befogat med ett klargörande också av deras rättsliga ställning.