sou 1997 41 - Regeringen
sou 1997 41 - Regeringen
sou 1997 41 - Regeringen
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
SOU <strong>1997</strong>:<strong>41</strong> Överväganden 117<br />
försvagats har denna förbindelse bestått. Med Hovkonsistoriet och Hovförsamlingen<br />
finns det historiskt starka formella band mellan<br />
trossamfundet Svenska kyrkan och statschefen. Om statschefen även<br />
i fortsättningen har konstitutionellt reglerad religionstillhörighet och<br />
den knyts till successionsordningen för tronarvingar kan statschefens<br />
nuvarande ställning i förhållande till Hovförsamlingen och Hovkonsistoriet<br />
bevaras. Det hindrar inte att Svenska kyrkan tillsammans med<br />
statschefen väljer att reglera förhållandet i den nya situationen så att<br />
Hovförsamlingen t.ex. införlivas i ett stift. En sådan reglering kan ske<br />
inom ramen för trossamfundet Svenska kyrkan efter år 2000. Frågan<br />
bör beredas inom ramen för det inomkyrkliga utredningsarbetet.<br />
Statschefens religionsfrihet<br />
Statschefen har en särställning i det svenska samhället vilket visar sig<br />
i t.ex. straffrättslig immunitet, statschefen kan inte åtalas för sina<br />
gärningar (5 kap. 7 § regeringsformen). Dessa särbestämmelser är inte<br />
avsedda att i första hand särbehandla en individ i samhället utan utgör<br />
grund för de speciella konstitutionella förhållanden under vilka en<br />
statschef lyder. En lagföring av statschefen skulle kunna medföra att<br />
statens anseende skadades. Från statsrättslig synpunkt ter det sig inte<br />
naturligt att göra statschefens trosbekännelse eller trossamfundsanknytning<br />
till en privat samvets- eller religionsfrihetsfråga som Kyrkoberedningen<br />
gjort.<br />
Det är inte heller ovanligt att en nation med monarki kan, ofta av<br />
historiska skäl, uttrycka en särskild relation till en speciell religion eller<br />
denomination. Det är heller inte ovanligt att vissa ämbeten är<br />
förbundna med särskilda krav, som måste vara uppfyllda för att behörighet<br />
till ämbetet skall finnas, t.ex. tillhörighet till ett trossamfund.<br />
Som ett exempel kan nämnas föredragande statsråd då regeringen<br />
avgör vissa ärenden rörande Svenska kyrkan. Också andra funktioner<br />
kan ha en sådan formell relation till ett trossamfund. Det är därför en<br />
naturlig regel att en biskop, präst eller liknande i ett trossamfund –<br />
med avseende på ämbetet – är knutna till ett speciellt trossamfund utan<br />
att det i övrigt kan betraktas som en inskränkning i en individs rättigheter<br />
i fråga om religionstillhörighet. Individens religionsfrihet uppnås<br />
genom att han eller hon lämnar sitt ämbete.<br />
Beslutet om ändrade relationer mellan staten och trossamfundet<br />
Svenska kyrkan är i princip inte beroende av vilka krav som ställs på
Change language