sou 1997 41 - Regeringen
sou 1997 41 - Regeringen
sou 1997 41 - Regeringen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
12 Sammanfattning SOU <strong>1997</strong>:<strong>41</strong><br />
dessa frågor att behandlas. Begreppet främmande trosbekännare<br />
utmönstrades ur lagstiftningen och en reducerad del av kyrkoskatten,<br />
för dem som inte tillhörde Svenska kyrkan infördes, den s.k. dissenterskatten.<br />
Religionsfrihetslagen innebar bland annat en lagstadgad<br />
rätt att utträda ur Svenska kyrkan.<br />
Sedan 1950-talet har statens förhållande till Svenska kyrkan utretts.<br />
1988 begärde kyrkomötet hos regeringen att Svenska kyrkans ekonomiska<br />
och rättsliga förhållanden skulle utredas. Den s.k. ERK-utredningen<br />
(Utredningen om ekonomi och rätt i kyrkan) lämnade sitt betänkande<br />
1992. I detta presenterades bl.a. olika modeller för de framtida<br />
relationerna mellan stat och kyrka. Mot denna bakgrund tillsattes<br />
kyrkoberedningen som 1994 avlämnade sitt slutbetänkande, Staten och<br />
trossamfunden.<br />
1993 ersattes 1686 års kyrkolag med den nu gällande. Lagen omfattade<br />
de flesta av de då gällande bestämmelserna och framhävde<br />
Svenska kyrkans identitet som ett i väsentliga avseenden självständigt<br />
trossamfund, men vars organisation och verksamhet regleras av staten.<br />
Den 1 januari 1996 trädde nya bestämmelser i kraft som innebär att<br />
kyrkotillhörighet i Svenska kyrkan som huvudregel vinns genom dopet.<br />
<strong>1997</strong> infördes också ett nytt system för ekonomisk utjämning inom<br />
Svenska kyrkan.<br />
Reformen<br />
Under 1995 ägde partiledaröverläggningar rum och därefter beslutade<br />
regeringen att föreslå Svenska kyrkans kyrkomöte och riksdagen principerna<br />
för en ny relation mellan staten och Svenska kyrkan. I riksdagsbeslutet<br />
den 8 december 1995 lades dessa principer fast och ett<br />
omfattande utredningsarbete tog sin början. Utredningen omfattade<br />
också förutsättningarna för andra trossamfund. Parallellt med de sex<br />
statliga utredningarna har också Svenska kyrkan ett omfattande eget utredningsarbete.<br />
För att överväga och lämna förslag till rättslig reglering tillkallades<br />
en särskild utredare. Sekreterare och sakkunniga utsågs. Utredningen<br />
tog sig namnet Utredningen om trossamfundens rättsliga reglering.<br />
Utredningens uppgift har varit att med riksdagens principbeslut som<br />
utgångspunkt föreslå:
Change language