sou 1997 41 - Regeringen
sou 1997 41 - Regeringen
sou 1997 41 - Regeringen
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
164 Nuvarande förhållanden SOU <strong>1997</strong>:<strong>41</strong><br />
verksamheten på nationell nivå inrättades vid 1984 års kyrkomöte<br />
Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet.<br />
Stiftelsens högsta beslutande organ är ombudsmötet. Det består av<br />
samma personer som kyrkomötet och sammanträder varje år inom<br />
ramen för kyrkomötets session. Stiftelsens styrelse är beredande och<br />
verkställande organ åt ombudsmötet. Även mellan stiftelsestyrelsen och<br />
centralstyrelsen råder personalunion. På detta sätt har man formellt<br />
hållit isär den lagreglerade verksamheten och den fria verksamheten<br />
samtidigt som den nödvändiga samordningen kommit till stånd.<br />
Förutom stiftelsen för rikskyrklig verksamhet finns ytterligare tre<br />
fristående rikskyrkliga stiftelser nämligen stiftelsen för Svenska kyrkans<br />
mission, stiftelsen för Lutherhjälpen och stiftelsen för Svenska<br />
kyrkan i utlandet.<br />
I detta sammanhang bör nämnas Svenska kyrkans församlings- och<br />
pastoratsförbund som i första hand är en arbetsgivarorganisation men<br />
även kyrkokommunernas intresseorganisation. Samtliga kyrkliga kommuner<br />
är medlemmar i förbundet. Förbundets ändamål är att såsom en<br />
sammanslutning av församlingar samt flerförsamlingspastorat och<br />
övriga kyrkliga samfälligheter tillvarata medlemmarnas gemensamma<br />
intressen, främja samverkan mellan dem, biträda dem i deras verksamhet<br />
och som arbetsgivarorganisation företräda dem i förhandlingar<br />
med de anställdas fackliga organisationer.<br />
Kyrkomötesreformen sammantagen med de därefter genomförda<br />
förändringarna på lokal- och stiftsnivå innebär att Svenska kyrkan på<br />
alla nivåer har utrustats med egna demokratiskt utsedda beslutande och<br />
verkställande organ. Det grundläggande sambandet mellan staten och<br />
Svenska kyrkan är i och för sig oförändrat. Reformerna har ändå inneburit<br />
betydande ändringar och en ökad självständighet för kyrkan på<br />
vissa områden.<br />
Enligt riksdagens principbeslut skall det stiftas en lag om Svenska<br />
kyrkan som innehåller det som är principiellt viktigt och av grundläggande<br />
karaktär för Svenska kyrkan. I lagen skall det finnas vissa<br />
basbestämmelser om Svenska kyrkans identitet. I fråga om kyrkans<br />
organisation är det i princip bara församlingar, stift och Svenska kyrkan<br />
på nationell nivå som skall omfattas av regleringen. Den nuvarande<br />
författningsregleringen skall upphöra. Mot bakgrund av detta behöver<br />
det inte här lämnas en utförligare beskrivning av den offentligrättsliga<br />
regleringen av Svenska kyrkans organisation och verksamhet<br />
än som nu gjorts. Till viss del kommer vi i det följande att beröra<br />
ett antal av de nu gällande bestämmelserna. I övrigt hänvisar vi till<br />
föreskrifterna i kyrkolagen.
Change language