sou 1997 41 - Regeringen

SOU 1997:41 167
10 Identitet och organisation
I samband med den förestående reformen bör staten genom lagen om
Svenska kyrkan ange vissa grundläggande drag för trossamfundet
Svenska kyrkan. Den långa gemensamma historien motiverar att staten
genom lagen anger de ramar inom vilka Svenska kyrkan även i
fortsättningen skall verka. Beskrivningen måste stämma överens med
den syn på sig själv som Svenska kyrkan gett uttryck åt. Detta bör
uttryckas som statens krav på Svenska kyrkan. Det ankommer sedan
på Svenska kyrkan att själv reglera sina egna angelägenheter.
10.1 En evangelisk-luthersk kyrka
Vi föreslår
– att lagen om Svenska kyrkan skall inledas med en bestämmelse
som slår fast trossamfundets evangelisk-lutherska identitet och
samtidigt ger en övergripande beskrivning av de identitetsmässigt
mest betydelsefulla delarna av kyrkans organisation.
En av utredningens viktigaste uppgifter är att utforma ett förslag till lag
om Svenska kyrkan. En betydelsefull del i detta uppdrag är att i några
basbestämmelser ge en beskrivning av Svenska kyrkans identitet. Av
riksdagens principbeslut framgår att det i lagen om Svenska kyrkan bör
anges att kyrkan skall vara en evangelisk-luthersk kyrka med episkopal
struktur, en öppen folkkyrka, demokratiskt uppbyggd och rikstäckande.
I 2 kap. 1 § kyrkolagen stadgas att Svenska kyrkan är ett evangelisk-lutherskt
trossamfund. Formuleringen härstammar närmast från
1982 års lag om Svenska kyrkan. Redan vid Uppsala möte år 1593
fastställdes de bekännelseskrifter på vilka den evangelisk-lutherska
läran skulle baseras. I 1686 års kyrkolag gjordes det en detaljerad
uppräkning av dessa bekännelseskrifter i lagens första paragraf. Det
närmare innehållet i Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära finns
numera preciserat i en av kyrkomötet utfärdad kungörelse (SKFS