Ladda ner - Vaasan yliopisto

ACTA WASAENSIA 109
Upphovsrätten skall alltså formas för att bidra till en viss sorts utveckling i samhället
och vara mer av ett medel i utvecklingen och konkurrensen på den internationella
marknaden. Upphovsmännen som traditionellt sett uppfattats som skapare, ses nu en-
ligt Karnell 426 allt oftare som producenter och tillhandahållare av innehåll, tillgång
och tjänster. Inom EU verkar motsättningen mellan den kontinentala droit d´auteur,
som betonar upphovsmännens intressen och immateriella värden, och den anglo-
amerikanska copyright, där ekonomiska och teknologiska aspekter är mer explicita, ha
lett till ett övertag för den senare uppfattningen. 427 Lösningar på upphovsrättsliga pro-
blem söks i USA, där upphovsrättslig rättspraxis kan dra till sig stor uppmärksam-
het. 428 Den syn som förfäktas av bl.a. Gilmore kan fungera som kännetecken för ena
sidan av debatten i USA:
”Relying on copy-protection now would send us in exactly the wrong direction! Copy
protection pretends that the law and some fancy footwork with industrial cartels can
maintain our current economic structures, in the face of a hurricane of positive tech-
nological change that is picking them up and sending them whirling like so many au-
tumn leaves” 429
Det har dock också förekommit en tendens på den internationella upphovsrättsscenen
och inom EU att stärka rättsinnehavarnas ställning, till exempel genom att man har
ökat skyddstiden för de ekonomiska rättigheterna till 70 år efter upphovsmannens
död 430 , och genom att man begränsat de undantag och begränsningar av upphovsrätt,
som medlemsstaterna tillåts ha i sina upphovsrättslagar. 431 Därtill kommer det skydd
som olika teknologiska lösningar, i form av digital rättighetsadministration, med-
fört. 432
Behandlingen av upphovsrätt som en ekonomisk vara i handels- och konkurrenspoli-
tiken kan få de konsekvenser att individuella aspekter av rättigheterna betonas
426
Se Karnell 1997: 376–377.
427
Se bl.a. Koktvedgaard 1992: 522–523. Det kan vara av intresse att här notera att, enligt Lessig
2004b: 130–132, kopierade inte USA bara den engelska upphovsrättslagen, utan förbättrade den och
gjorde den mer förståelig.
428
Se t.ex. Liedes 1992: 670.
429
Se Gilmore 2001: 5.
430
Artikel 1, direktiv 93/98/EEG.
431
Artikel 10(1), direktiv 92/100/EEG.
432
Se direktiv 2001/29/EG och i detta arbete avsnitt om DRM i kapitel 4.