Ladda ner - Vaasan yliopisto

64
ACTA WASAENSIA
hänsynstaganden till kulturella aspekter. 234 Argumentet som bl.a. Eklöf framför, att
det föreligger stora skillnader vad gäller upphovsmäns åtnjutande av de ideella rättig-
heterna beroende på vad för typ av produkter det är fråga om, bör dock beaktas; vid
produkter som till exempel datorprogram handlar det mer om investeringsskydd och
massproduktion och synen på upphovsmännen är mer krass ekonomisk, medan det vid
mer klassiska områden där utnyttjandet gäller enstaka originalexemplar ses upphovs-
mannen mer som en klassisk auteur. Om man vill se skiftningen mot den mer krassa
ekonomiska synen som ett paradigmskifte i den internationella upphovsrätten, så skul-
le utvecklingen ha gått från beaktandet av kulturella och välfärdsaspekter och skydd
för upphovsmannens personlighet och integritet, mot en resursfördelningsmekanism
som styrs av målet om ekonomisk lönsamhet och effektivitet. 235
I vissa internationella avtal om bland annat mänskliga rättigheter får upphovsmannens
rätt till sitt verk närapå status av en grundrättighet 236 eller mänsklig rättighet, till ex-
empel i artikel 27(2) i Förenta Nationernas allmänna deklaration om mänskliga rättig-
heter, enligt vilken var och en skall ha rätt till skydd av de ideella och materiella in-
tressen i vetenskapliga, litterära eller konstnärliga verk som man är upphovsman
till. 237 Enligt Mylly är ifrågavarande artikel mycket vagt och generellt skriven och fö-
reskriver medlemsstaterna stora friheter att utforma skydd för skapares ideella och
materiella intressen. Mylly menar ytterligare att betydelsen av ifrågavarande artikel
kan ifrågasättas i och med att artikel 27(1) föreskriver skydd för envar att fritt ta del
av litterära, konstnärliga och vetenskapliga arbeten. 238 De facto, det att ta del av t.ex.
läsa, få information etc, behöver ju inte betyda att utnyttja eller att inte respektera de
ideella och ekonomiska rättigheterna.
Likaledes erkänns upphovsmannens rättighet att få skydd för sina ideella och ekono-
miska intressen i vetenskapliga, litterära och konstnärliga verk som han är upphovs-
234 Se t.ex. Riis 1996: 211 och Eklöf 2004: 71–72.
235 Noteras kan i detta sammanhang att Högsta domstolen i Kanada i ett rättsfall CHH Canadian Ltd v.
Law Society (2004) 1.S.C.R. 339, gett uttryck för den synen att verk inte behöver vara kreativt sett nya
eller unika för att omfattas av upphovsrättsskydd, det som krävs är att verken är resultat av färdighet
och gott omdöme (skill and judgment). Detta tyder på en mer teknisk eller teknologisk syn på upphovsrätten,
som inte nödvändigtvis ger uttryck för någon nära relation mellan upphovsmannens verk och
hans personlighet, såsom även Durell 2005: 6 påpekar.
236 Se vidare t.ex. Heide–Jörgensen 2003: 13–15 och Huuskonen 2006: 88–89.
237 Se artikel 27 Förenta Nationernas allmänna deklaration om mänskliga rättigheter, 11.12. 1948.
238 Se Mylly, T. 2005: 197–200.