Ladda ner - Vaasan yliopisto

50
ACTA WASAENSIA
hög grad på basen av inspiration från redan existerande verk. Detta argument bygger
på det antagandet att nya verk ökar det ekonomiska värdet i förhållande till de redan
existerande. Till exempel Lessig 169 argumenterar för att piratism egentligen kan vara
till gagn för upphovsrättsinnehavaren. Ett exempel som allmänt används är då kineser
som illegalt kopierar Microsofts Windows-system. Detta gör dem dock beroende av
de Windows-system som Microsoft producerar. Microsoft förlorar naturligtvis då det
värde av de program som illegalt kopieras istället för att de skulle säljas, men i och
med att Windows sprids, blir dess användare också vana och beroende av Windows-
programmet. Småningom när välståndet ökar bland kineserna, kommer de att kunna
köpa Microsofts Windows-program istället för att stjäla dem, och Microsoft ökar sina
förtjänster på lång sikt. Ur allmänhetens, publikens och samhällets välståndssynvin-
kel är det kanske så att den innovativa och skapande verksamheten fortsätter.
2.2.2. Berättiganden av särskilt de ideella rättigheterna
De naturrättsliga och personlighetsrättsliga argumenten för berättigandet av upphovs-
rättens existens kan även användas för att berättiga existensen av de ideella rättighe-
terna. De ideella rättigheterna uppfattas som än mer relaterade till upphovsmannens
personlighet 170 än de ekonomiska rättigheterna då de ideella rättigheterna handlar om
att bli namngiven som upphovsman (paternitetsrätten), om rätten att motsätta sig att
verket utnyttjas på ett sätt eller i ett sammanhang som kränker upphovsmannens litte-
rära eller konstnärliga anseende eller egenart (respekt- eller integritetsrätten), rätten
till tillgång till verket efter det att det gjorts tillgängligt för allmänheten (accessrätten),
ångerrätten och reträtträtten. De ideella rättigheterna kan i viss mån mera uppfattas
som mänskliga rättigheter än traditionella egendomsrättigheter 171 . Det behöver inte
endast vara fråga om respekt för upphovsmannen själv och hans förmåga och intres-
sen, utan också fråga om respekt för hans samarbetspartners och andra närstående. De
facto innebar upphovsrättigheter för de flesta författare enbart ideella rättigheter till
och med medlet av 1800-talet. Det var när författandet blev mera kommersiellt som
författarna blev medvetna om de ekonomiska aspekterna av upphovsrättigheterna.
Förläggarna och andra partner började dock mer och mer dra nytta av de utvidgade
169 Se Lessig 2004b: 65.
170 Se Strömholm 1966 II:1: 13, Kivimäki 1966: 37, Haarmann 1999: 102 och Bernitz et al 2005: 74.
171 Se Ricketson 1999: 582–583 och Huuskonen 2006: 80, 85–89.