Ladda ner - Vaasan yliopisto

ACTA WASAENSIA 145
Ifall upphovsmannen skulle ha godkänt ändringar i sitt verk, är det inte rimligt att
upphovsmannen i ett senare skede anser sina ideella rättigheter kränkta, eller såsom
Saxén 610 uttrycker saken, att om upphovsmannen samtyckt till ändringen, krävs det
uppenbarligen rätt starka skäl för att den skall anses kränka upphovsmannens anseen-
de eller egenart.
Man begränsade inte heller skadan då man framställde exemplar av verken och an-
vände dem. Enligt lojalitetsprincipen borde man ha avstått från dylika handlingar. När
tingsrätten bedömde nivån på den skäliga kompensationen, tog man i beaktande att
ifrågavarande kyrkböcker användes regelbundet i gudstjänster året om samt att kränk-
ningarna mot författarens respekträtt redan pågått i två år innan domen föll. Helsing-
fors tingsrätt dömde att betala ersättning till upphovsmannen enligt 57 § 2 mom. upp-
hovsrättslagen för kränkning av respekträtten.
3.3. Principen om god sed
3.3.1. Generellt
Den rättsliga principen om god sed har sitt ursprung i den romerska lagen där det
fanns en rättsregel enligt vilken en debenture som inte var i enlighet med god sed
(contra bonos mores) uppfattades som ogiltig. 611
Principen om god sed kan uppfattas som både en moral- och en rättsnorm. 612 Plikten
att följa en moralnorm kan basera sig på en allmän uppfattning i samhället om vad
som är ett rätt eller uppskattat beteende. Plikten att följa en rättsnorm baserar sig på
rättssystemets åläggande att handla i enlighet med lagen. Ett av de grundläggande
elementen i ett utvecklat rättssystem är att motiveringarna för domstolsbesluten bör
basera sig på lagen. 613 Normativt baserade beslut, hör till uppgifterna för ett utvecklat
rättssystem. Då lagreglerna inte alltid föreskriver de motiveringar som krävs, finns det
610 Se Saxén 1955: 166.
611 Se Kivimäki & Ylöstalo 1981: 392 och Saarnilehto 1992: 5–6 samt Saarnilehto et al. 2001: 123–
129.
612 Se Huhtamäki 1992: 17–19.
613 Se även Strömholm 1966: II:1: 34.