Ladda ner - Vaasan yliopisto

62
ACTA WASAENSIA
Uttrycket det normala utnyttjandet av verket som används i artiklarna 10 WCT och 16
WPPT har ifrågasatts, framförallt på grund av att det i den digitala miljön förekommer
möjligheter till ett otal utnyttjanden av verk. 223 Till exempel Dreier 224 anser att det
faktum att ett normalt utnyttjande av verk i den digitala miljön tillåts, definitivt inte
betyder att alla möjliga utnyttjanden skulle tillåtas. Följaktligen bör en distinktion gö-
ras mellan sådana utnyttjanden som rättsinnehavaren gör eller kan göra i den nära
framtiden och sådana utnyttjanden som är teoretiskt möjliga att göra för rättsinnehava-
ren inom de exklusiva upphovsrättigheter han har.
Strömholm 225 hävdar att slutandet av WIPO-fördragen var en prestation för det inter-
nationella upphovsrättssamfundet och därmed även ett ställningstagande för ett
tryggande av upphovsrättens ställning på den internationella politiska och ekonomiska
arenan. Å andra sidan förblev de divergerande uppfattningarna om upphovsrätt mellan
den kontinental europeiska, särskilt den franska droit d´auteur, och den anglo-
amerikanska copyright, ännu rådande. 226 Därtill förekom det bland representanter från
u-länder uppfattningar om upphovsrätt som inte överensstämmer med de rådande in-
ternationella normerna. 227 Davies 228 menar dock att de skillnader som ofta sägs före-
komma mellan den kontinentala och den anglo-amerikanska synen på upphovsrätt till
många delar bygger på en chimär: ”There is no doubt that historical examination of
the sources of the French revolutionary copyright laws demonstrates conclusively that
1) Oberoende av och även efter överlåtelse av sina ekonomiska rättigheter har den utövande konstnären,
beträffande sina levande hörbara framföranden och framföranden upptagna på fonogram, rätt att
begära att bli identifierad som den utövande konstnären i dessa framföranden utom i fall där identifieringen
utelämnas på grund av det sätt på vilket framförandet används, samt rätt att invända mot förvanskning,
stympning eller annan förändring av hans framföranden som kan inverka menligt på hans
anseende.
2) De rättigheter som tillkommer en utövande konstnär enligt punkt 1 skall efter hans död, upprätthållas
åtminstone tills de ekonomiska rättigheterna har upphört att gälla och skall kunna utövas av de personer
som enligt lagstiftningen hos den fördragsslutande part där skydd görs gällande är berättigade därtill.
De fördragsslutande parter vars lagstiftning, vid den tidpunkt då de ratificerar eller ansluter sig till detta
fördrag, inte tillåter skydd av alla de rättigheter som fastställts i föregående stycke efter den utövande
konstnärens död kan dock bestämma att några av dessa rättigheter ej skall upprätthållas efter hans död.
3) Det är förbehållet lagstiftningen hos den fördragsslutande part där skydd påkallas att bestämma om
medel för att säkerställa de rättigheter som följer av denna artikel. Se RP 29/2004: 9, sv. prop.
2004/05:110, Ot.prp.nr 46 (2004–2005), Forslag til Lov om aendring av ophavsretsloven L 17,19.
223
Se t.ex. Hugenholtz 1996: 5, Dreier 2001: 4 och Guibault 2003: 19–20.
224
Se Dreier 2001: 4 och WTO Panel Diskussion WT/DS 160/R, 15 juni 2000, Artiklar 6.183 och
6.184.
225
Se Strömholm 1998: 215–217.
226
Se t.ex. Strömholm 1998: 216 och Ricketson 1999: 579–580.
227
Se Strömholm 1998: 216.
228 Se Davies 2002: 176.