Ladda ner - Vaasan yliopisto

56
ACTA WASAENSIA
de ideella rättigheterna är en betydelsefull rättighet för upphovsmannen. Med denna
rätt kan upphovsmannen, trots att de ekonomiska rättigheterna övergått, behålla och
framhäva sin namnangivelserätt och respekträtt, trots att de ekonomiska rättigheterna
övergått. b) Rätten att få gälla som upphovsman till verket när exemplar av ett verk
framställs eller verket görs tillgängligt för allmänheten, att upphovsmannen skall an-
ges. Här är fråga om en enligt konventionstexten villkorslös rätt att bli angiven som
upphovsman. Skyldigheten att nämna upphovsmannens namn innebär, att användaren
av verket har en uppgiftsskyldighet 198 eller informationsskyldighet. Skyldigheten att
namnge upphovsmannen gäller vid överlåtelse av verket t.ex. till en förläggare, men
förekommer även vid fall då verket olovligen tillgängliggörs för allmänheten och vid
tillgängliggöranden inom ramarna för inskränkningsreglerna. Däremot inskränker sig
skyldigheten inte till de s.k. fria verken. 199 Den andra huvudregeln med avseende å
den ideella rätten rör c) rätten till respekt för verket. Upphovsmannen kan motsätta sig
att hans verk återges i vanställt eller stympat skick eller återges på ett sätt eller i ett
sammanhang som är kränkande för honom. Bernkonventionen förbjuder inte alla änd-
ringar, utan enbart de, vilka kränker upphovsmannens anseende eller egenart. Formu-
leringen av texten berodde dels på att i England och USA, vid överlåtelse av hela
upphovsrätten förvärvaren erhöll en fri ändringsrätt. 200 Vid Brysselkonferensen 1948
infördes ett tillägg till art. 6 bis varigenom upphovsmannen erhållit rätt att motsätta
sig även andra förfaranden med verket, som är till men för hans ideella intressen. I
förarbetena till konferensen framhölls att verket, utan att det ändras eller stympas, kan
sättas i en miljö, som upphovsmannen inte finner önskvärd. Exempel härpå är att ett
litterärt verk kan utges i förbindelse med allehanda reklamalster, ett konstverk kan
återges på förpackningar till tvivelaktiga varor eller en komposition av djupt allvarlig
eller religiös karaktär kan inflyta i en filmoperett. 201 Formuleringen av 6 bis i de nor-
diska upphovsrättslagarna är att verk får inte ändras så att upphovsmannens litterära
eller konstnärliga anseende eller egenart kränks, inte ära och anseende. Artikel 6 bis
betyder inte att varje ändring i ett verk, för filmens vidkommande verk i förexisteran-
de skepnad eller bearbetarnas bidrag, är uteslutna. Det är endast de ingrepp som är
från sin rätt att framträda som skapare av sitt verk eller skyddet eller mot ändring. Däremot skulle han
kunna för speciella tillfällen eller för bestämd användning av verket bestämma om sin upphovsrätt också
på sagda sätt. Se t.ex. Pohjonen 1995: 186 och Harenko, Niiranen & Tarkela 2006: 55–56.
198 Se HE 12/1929:2 och Kivimäki 1966: 38, där begreppet ”ilmoittamisvelvollisuus” används.
199 Se Kivimäki 1966: 38.
200 Se Saxén 1955: 172.
201 Se SOU 1956:25: 126.