Ladda ner - Vaasan yliopisto

258
ACTA WASAENSIA
Ett primärt syfte med tekniska åtgärder och stämpling av information om rättighets-
förvaltning är således, att detta skulle möjliggöra ett viktigt och ytterligare skydd för
rättsinnehavarnas intressen. Ett av de största problemen med de tekniska åtgärder som
hittills utvecklats har varit, att då implementeringen av dem har utförts, har säkerhets-
systemet visat sig vara misslyckat. De tekniska åtgärderna har vanligtvis formats för
att fungera under begränsade omständigheter. När de utvecklats för att vara delar av
en huvudstandard har de genast blivit utsatta för intrång som säkerhetssystemen inte
klarat av att värna. 1178
Strävan efter ökad säkerhet och skydd av digitalt material kan uppnås genom inter-
operabilitet (samverkan: systemens förmåga att informera sinsemellan på ett sådant
sätt eller i sådan omfattning att de kan rutinmässigt använda varandras resultat i sin
egen verksamhet) och mellan konventioner och standarder och i slutändan av univer-
sella skyddssystem. Såsom t.ex i ingressen till Infosoc-direktivet, pt. 54, där det ses
som önskvärt med interoperabilitet mellan olika DRM-system och utveckling mot
globala DRM-system, eller till exempel nyheten att inkompatibla och divergerande
DRM-system, är orsaken till att de största mediekonglomeraten, typ Disney, Fox och
Warner, inte vågar investera tillräckligt i området ifråga. 1179
I system med digital stämpling kan vetskapen om rättsinnehavarnas namn utgöra en
förutsättning för tillträde till det önskade verket, bland annat genom att namnet är en
del av koden eller på annat sätt bör anges för att man skall kunna söka efter det öns-
kade verket i en databas eller för att få en licens för utnyttjande av verket. Rättsinne-
havarnas intressen, både ekonomiska och ideella, kan då beaktas. Idén har helt enkelt
varit att användaren som vill ha tillträde till ett digitalt verk enkelt med vetskapen om
rättighetsinformation om verket, kan finna det i en stor databas och sedan köpa en li-
cens som täcker hans utnyttjande. Systemet med rättighetsförvaltning kan sedan sköta
om distributionen av verket genom tillämpning av tekniska åtgärder och digital stämp-
1178 Se Kocher et al. 2003: 1–2. Se även EU Commission Staff Working Paper SEC 2002: 197: 12, var
det påpekas att DRM–system inte nödvändigtvis behöver vara till 100% säkra för att accepteras på
marknaden, men de bör vara så pass säkra att de godkänns av rättsinnehavarna.
Några av de fräna kritikerna av DRM–system ser dock DRM som Digital Restrictions Management,
och som en ”sista försvarslinje” för förlegade upphovsrättigheter. I stället föreslås en Light Weight Digital
Rights Management som ett alternativ, se mer i bl.a. Girod, Hartung & Su 1998: 3, Krempl 2004:
1–2, Voloshynovskiy et al. 2003: 3–8.
1179 Se Tekrati 2005.