Ladda ner - Vaasan yliopisto

114
ACTA WASAENSIA
sig på något utöver sig själv, dvs. rätten har sina egna principer och formar sig utgå-
ende från dessa. Skillnaden mellan lag- och moralnormer kan även uttryckas enligt
distinktionen mellan vad lagen är (lagnormer) och vad lagen bör vara (moralnor-
mer). 452 Principen om legalism förutsätter sedan i sin tur att samhället styrs av vad
som enligt den rådande lagen är rätt eller fel. 453 Vissa rättsprinciper kan ha en mora-
lisk karaktär, men de kan särskiljas från de moraliska principerna emedan de bör in-
neha så kallat institutionellt stöd, det vill säga ha sin grund i det förekommande rättsy-
stemet. Utan någon sådan grund är det inte fråga om rättsprinciper, utan om moraliska
principer. Det institutionella stödet för rättsprinciperna kan baseras på 1) en uttrycklig
lagregel, 2) rättspraxis, 3) lagförarbeten eller 4) rättsteori och -vetenskap. Såsom Täh-
ti 454 också påpekar kan vissa rättsprinciper uppfattas som målsättningar till vilka man
strävar med den rättsliga regleringen. Enligt Pöyhönen 455 kan många gånger flera oli-
ka rättsprinciper tillämpas på samma fall då rekvisitet för en viss rättsprincip ofta är så
vid och allmän att den omfattar olika situationer.
Då den takt med vilken förändringar sker idag har ökat, har lagstiftaren gett mer disk-
retionär makt åt domarna i form av generella klausuler. Det blir sedan domarnas upp-
gift att anpassa de specifika karaktäristika för ett visst rättsfall till en rättsprincip som
kan tolkas brett. 456
När samhället och rättsnormerna utsätts för förändringar, kan rättsprincipernas ange-
lägenhet eskalera. 457 Enligt Laitinen 458 förekommer det dock i allmänhet en uppfatt-
ning att lagstiftningen tenderar att s.a.s. ligga efter moralen i samhället eller att ut-
vecklingen i samhället s.a.s. kört förbi lagstiftningen. Här kompletterar Taxells 459
åsikter det ovansagda väl, nämligen att då ny lag stiftas eller då ändringar görs i
gammal lag följs i allmänhet riktlinjerna i det praktiska livet varmed en i praxis ut-
vecklad rättslig princip övergår i en lagnorm. Då lagstiftaren godtar detta medges
452
Se Tolonen 2003: 53–55. Enligt Max Weber förutsatte systematiseringen av rätten dess autonomitet,
dvs. oberoende av andra samhälleliga normsystem, såsom moral och etik och politiska hänsynstaganden,
se Weber 1980 (1922): 181–182. Se även om I. Kant i Hruschka 2004: 60: ”from the mere concept
of law as such we could not derive the necessary moral faculty (authorization)”.
453
Se mer i Tolonen 2000: 156, Nuotio 2004: 1282 och Laitinen 2002: 142.
454
Se Tähti 1999: 2.
455
Se Pöyhönen 1999: 793–794.
456
Se Tolonen 2000: 156–157.
457
Se Tolonen 2000: 156 och Siltala 2003: 277–284.
458
Se t.ex. Laitinen 2002: 135.
459
Se Taxell 1976: 190.