Ladda ner - Vaasan yliopisto

ACTA WASAENSIA 53
hur vi uppskattar dessa värden. 181 Om till exempel värdet av fri information och fri
tillgång till all information är viktigare för oss än värdet av sanningsenlighet, äkthet
och originalitet, så kommer argumenten för att garantera existensen av de senare inte
att kunna övertyga oss. Originalitetskravet idag är dock relativt i den meningen att det
vid tolkning och tillämpning i praktiken påverkas av de faktiska marknadsförhållan-
dena. Enligt Post bör alltså de upphovsrättsliga övervägandena relateras mot intressen
av en välfungerande konkurrens på marknaden. 182
Upphovsmannens ideella rättigheter behöver dock inte enbart berättigas med ”ideella”
argument, eftersom det också förekommer ekonomiska berättiganden för deras exi-
stens, vilket även framhållits i rättsvetenskaplig litteratur. 183 De ideella rättigheterna
är avgörande för det sätt på vilket upphovsmannen presenteras för allmänheten, publi-
ken, då de kan garantera att upphovsmannen blir erkänd som författare och att verkets
innehåll, utformade idé och form inte kränks. En annan individ skall inte otillbörligt
kunna tjäna på verket av en annan eller kunna presentera verket som sitt. Därtill är de
ideella rättigheterna nödvändiga för upphovsmannens skapande av karriär, emedan de
kan garantera erkänsla från allmänheten och att verket görs tillgängligt för allmänhe-
ten på ett sådant sätt, i en sådan form eller i ett sådant sammanhang som upphovs-
mannen avsett. Sättet och formen kan här exempelvis appellera till undermålig åter-
givning av originalverket och sammanhanget förslagsvis till att upphovsmannen skall
inte behöva känna att verket tvingas in på en nivå, där det inte hör hemma. Ifall inte
allmänheten kan vara säker på huruvida verket är autentiskt eller huruvida den verkli-
ga upphovsmannen till verket är den som utgör sig vara det, skulle upphovsmannen ha
problem att positionera sig på marknaden, få erkänsla och skapa marknadsvärde. 184
181 Se t.ex. Eklöf 2004: 32–33 där detta påpekas.
182 Se t.ex. Post 2001: 107–121.
183 Se t.ex Saxén 1955: 20, Bernitz et al 2005: 75, Haarmann 2005: 138 och Ricketson 1999: 583.
184 Se t.ex. NJA 1974: 94 ”Gunilla Rudling”. Se närmare om rättsfallet i kapitel 3.4. Paternitetsrätten.
Jämför även med situationen vad gäller varumärken där den så kallade goodwill som varumärkeshavaren
upparbetar för sina varor kan ha ett mycket stort ekonomiskt värde, se vidare t.ex. Bernitz et al.
2004: 186–187. Ytterligare berättiganden av de ideella rättigheterna framkommer även i avsnitt 2.6.,
kapitel 3 och kapitel 4.