Ladda ner - Vaasan yliopisto

24
ACTA WASAENSIA
framgår även i utmätningsförbudet i enlighet med 42 § URL, enligt vilken upphovsrätt
inte kan mätas ut av upphovsmannen. 43
Det sätt på vilket juridiken som helhet utformats har naturligtvis sina historiska för-
klaringar. I gruppen av germanska och romerska länder har systematiseringen och ka-
tegoriseringen av lagen betonats mera än i det anglo-amerikanska rättssystemet. De
grundbegrepp som används inom systematiseringen idag har sitt ursprung i naturrätts-
perioden under 1600–1800-talen. Till exempel det nuvarande sättet att göra en di-
stinktion mellan offentlig rätt, obligationsrätt, egendomsrätt och familjerätt härstam-
mar från perioden 1800–1870 då den historiska skolan och begreppet jurisprudens
strävade till att ge grundbegreppen en specifik juridisk relevans. 44
Enligt Saarnilehto 45 kan principen om god sed uppfattas som både en moral- och en
rättsnorm. Plikten att följa en moralnorm kan basera sig på en allmän uppfattning i
samhället om vad som är ett rätt eller uppskattat beteende. Plikten att följa en rätts-
norm baserar sig på rättssystemets åläggande att handla i enlighet med lagen. Inom
upphovsrätten är principen om god sed av stor betydelse. 46 Upphovsmannens namn
skall anges på det sätt som stadgas i det allmänna stadgandet i 3 § 1 mom URL och
som god sed kräver. Upphovsmannens namn skall inte endast anges vid legitim an-
vändning utan även i illegitima: 47 plagiat innebär således inte enbart intrång i de eko-
nomiska rättigheterna, utan kan även innebära intrång i de ideella rättigheterna. 48 Prin-
cipen om god sed eller iakttagande av god sed är en rådande allmän civilrättslig rätts-
princip, fastän det inte förekommer något allmänt stadgande i lagen. 49 Special-
stadganden om god sed innefattas i 3 § 1 mom samt 11 § 2 mom. och 22 § upphovs-
rättslagen. 50 Förutom dessa lagregler kan man i upphovsrättsliga fall tillämpa den ci-
cent inte sakenligt namngett B på kassettomslagen varmed C ålades att ersätta B skälig ersättning för
försummelse av namnangivelse. Fastän man avstår från de ekonomiska rättigheterna innebär inte att
man avstår från de ideella rättigheterna. Se om fallet Bruun 2001: 40 och Sorvari 2005: 91 och 218.
43
Se Kartio 1994: 983 och 2001: 54–55, 59, Castrén 1999a: 599 och Koulu 2003: 50, 153. Se även
närmare om utmätningsförbud av upphovsrätten i Rosén 1986: 107–112.
44
Se t.ex. Tolonen 2003: 176–178.
45
Se Saarnilehto 1992: 8 och även Huhtamäki 1992: 17–19.
46
Se Artikel 5 BK, 3 § nordiska upphovsrättslagarna.
47
Se Verronen 2001: 31.
48
NJA 1961: II: 62 och Olsson 1996: 74–75.
49
Se Apala–Arlander 1972: 186, Hakulinen 1965: 135–136, Kivimäki & Ylöstalo 1981: 392, Pöyhönen
1999: 197–198, Saarnilehto 1992: 5, Saarnilehto 1993: 2, Saarnilehto 2005: 135, Ämmälä 1993: 5 och
Ämmälä 2001: 123.
50
Se Saarnilehto 1993: 2.