12.09.2013 Views

Ladda ner - Vaasan yliopisto

Ladda ner - Vaasan yliopisto

Ladda ner - Vaasan yliopisto

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

22<br />

ACTA WASAENSIA<br />

Inom EU bör man inom upphovsrättsliga frågor beakta de allmänna principerna i EG-<br />

rätten och de regler som hänför sig till dessa principer. Upphovsrättskontrakt bör t.ex.<br />

följa EU:s konkurrenslagstiftning, särskilt då artikel 81, som berör de konkurrensris-<br />

ker som kan uppkomma av sammanförandet av annars självständiga organisatio<strong>ner</strong>,<br />

och artikel 82 som berör särskilda problem som en för stark marknadsställning kan<br />

medföra. 33<br />

De grundläggande målsättningarna med Infosoc-direktivet följer de fundamentala<br />

målsättningarna i EU att främja innovativt och kreativt arbete i medlemsstaterna, i<br />

detta fall genom ett effektivt och extensivt skydd av upphovsrätten på EU-<br />

marknaden. 34 Enligt EU-kommissionen kan divergerande nationella upphovsrättslagar<br />

utgöra ett hot mot den fria rörelsen av varor och tjänster och därmed hota att störa den<br />

lagliga handeln och konkurrensen på den inre marknaden. 35 I enlighet med EU-<br />

fördraget skall de åtgärder som Infosoc-direktivet förutsätter vara proportio<strong>ner</strong>liga i<br />

förhållande till målsättningen att främja den inre marknadens verksamheter. Harmoni-<br />

seringen av medlemsstaternas upphovsrättslagar fokuserar därmed på de partier av de<br />

nationella upphovsrättslagarna som direkt påverkar den inre marknadens funktion.<br />

1.1.3. Upphovsrätt och rättsprinciper<br />

Upphovsrätten kan kategoriseras att tillhöra olika rättsområden, beroende på vilka<br />

element av upphovsrätten som betonas. Enligt Kivimäki 36 hör upphovsrätten till per-<br />

sonlighetsrätten, särskilt med tanke på intresset att skydda de ideella intressena, men<br />

noterar att upphovsrätten senare fått förmögenhetsrättsliga element. Strömholm 37 för-<br />

håller sig negativ till att betrakta upphovsrätten såsom hörande till personlighetsrätten.<br />

Däremot anser han att den tyska Persönlichkeitsrechte både rättspolitskt och rättstek-<br />

niskt kan placeras där. Rosén 38 betonar upphovsmannens ideella betydelse vid mät<br />

33 Artikel 81 och 82 EU–fördraget (Romfördraget). Se även Stei<strong>ner</strong> & Woods 2001: 246–247, Koktvedgaard<br />

& Levin 2003: 50–51, Bernitz et al 2005: 18–19, Haarmann 2006: 25 och t.ex. COM 1999:<br />

539 angående de rättsliga principerna för infrastrukturen för elektronisk kommunikation och närstående<br />

tjänster.<br />

34 Inledning, Infosoc–direktivet 2001/29/EG: 1–2 och RP 28/2004: 7.<br />

35 EU–kommissionen 2003/0024, Europaparlamentets och Rådets förslag till ett direktiv om åtgärder<br />

och förfaringssätt för att säkra tillämpningen av immaterialrättigheter, Bryssel 30.1.2003.<br />

36 Se Kivimäki 1948: 30 och 1966: 5.<br />

37 Se Strömholm 1969: 207–230 och 1975: 338. Se även likaledes Lucas-Schloetter 2002: 809–815.<br />

38 Se Rosén 1986: 109.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!