Ladda ner - Vaasan yliopisto

78
ACTA WASAENSIA
Enligt bl.a. Riis 292 kännetecknas just TRIPS-avtalet och även harmoniseringen av
upphovsrätt i EU att dessa är mer influerade av ekonomiska argument än vad fallet är
med t.ex. WIPO-fördragen. Koktvedgaard & Levin 293 betonar att skyddet av de ideel-
la rättigheterna inte ingår i TRIPS-avtalet. De ekonomiska argumenten är dock inte
absolut dominerande i TRIPS-avtalet eftersom det bl.a. tillåter att de avtalsslutande
parterna har samma typ av regler i sina nationella upphovsrättslagar som BK och EU-
direktiven om upphovsrätt förutsätter. Dock finns det en mer eller mindre explicit
strävan i TRIPS-avtalet och EU- direktiven om upphovsrätt att förändra upphovsrätts-
systemet i riktningen mot en ekonomisk modell för att ha maximal ekonomisk nytta
av att systemet upprätthålls.
Skyddet av de ekonomiska rättigheterna, rätten att framställa exemplar och rätten att
göra verket tillgängligt för allmänheten, är de rättigheter inom upphovsrätten som det
ansetts mest viktigt att skydda, både från upphovsmännens, rättsinnehavarnas och
samhällets synvinkel. Ifall de ideella rättigheterna har beviljats skydd, har de beviljats
skydd vid sidan om de ekonomiska rättigheterna eller så har medlemsstaterna före-
skrivits möjlighet att bevilja de ideella rättigheterna skydd i sina nationella lagar. 294
Den upphovsrättsmodell som baserar sig på den anglo-amerikanska copyright betonar
mer de kommersiella intressen och den ekonomiska sidan av upphovsrätten än den
kontinental-europeiska droit d´auteur där de ideella rättigheterna ges mer uttryckligt
skydd. Den internationella utvecklingen har nu påverkats mera av den anglo-
amerikanska modellen. 295 Strömholm 296 menar att man inom den amerikanska upp-
hovsrätten alltid har förhållit sig indifferent till skyddet av de ideella rättigheterna.
Haarmann 297 å sin sida poängterar särskilt, att fastän de ideella rättigheterna har spelat
en synnerligen anspråklös roll i de Anglo-amerikanska länderna, innebär det inte att
upphovsmannens person inte alls skulle skyddas i dessa länder. I synnerhet det s.k.
integritetsskyddet, som i dessa länder är speciellt utvecklat, ersätter ofta det saknade
292 Se Riis 1996: 14–15. Se också Koktvedgaard & Levin 2003: 139, var det betonas att skyddet av de
ideella rättigheterna inte ingår i TRIPS–avtalet. Om harmoniseringen av upphovsrätt i EU, se avsnitt
2.7.2.
293 Se Koktvedgaard & Levin 2003: 139.
294 Se t.ex. TRIPS–avtalet, WCT, Infosoc –direktivet etc.
295 Se t.ex. Koktvedgaard & Levin 2003: 60, Bjelke 1997: 186 och Lucas 2001: 5–7. Se också rättsfallet
John Huston, Högsta Domstolen i Frankrike, IIC 1992, s. 629, var egentligen den franska traditionen av
skydd för droit moral stod emot den mera kommersiella amerikanska copyright, fastän frågan gällde
främst upphovsrättens ställning i förhållande till avtalsrätten, Lex Contractus.
296 Se Strömholm, 1998: 214.
297 Se Haarmann 2005: 139.