Ladda ner - Vaasan yliopisto

222
ACTA WASAENSIA
medföra att namnangivanderegeln är mer svårtillämpad. Om lagstiftaren inte själv
drar upp riktlinjerna för de enskildas handlande, utan inskränker sig till att i huvudsak
sanktionera praxis, måste han ge en möjlighet för de rättstillämpande myndigheterna
att, med stöd av uttalanden från sakkunniga, vägleda praxis och hindra uppkomsten av
inte önskvärda sedvänjor. Ytterligare framförs, att om det medför osäkerhet inställs
för den enskilda användaren att avgöra, om en god sedvänja är utbildad på ett visst
område, behöver det inte ha svårare konsekvenser än att i tveksamma fall upphovs-
mannen anges. Med anledning av detta kan namn- och källangivelseskyldighetens ak-
tualitet framhävas, emedan man bör följa lika goda seder i digital miljö som i analog,
varför sammanhanget inte är av betydelse och lagstiftaren i och med lagändringarna
och harmoniseringen av Infosoc-direktivet infört krav på att nämna upphovsmannen
och källan i den omfattning och på det sätt som god sed kräver enligt 11 § 2 mom.
upphovsrättslagen i Finland. 986
Det kan rentav påstås att de möjligheter som erbjuds i den digitala miljön lockar till
citat på grund av lättheten att till exempel ta avsnitt från upphovsrättsskyddade verk
för att förbättra kvaliteten på det egna verket. Lättheten att citera i den digitala miljön
innebär dock inte att mera omfattande citat skulle tillåtas. Också citat i den digitala
miljön skall uppfylla förutsättningarna för rätten att citera och vara i enlighet med god
sed och göras i den omfattning som motiveras av ändamålet. Iakttagande av god sed
kallas för citatets lojala syfte eller appelleringsfunktion. 987 Vid citat i den digitala mil-
jön bör kraven enligt 11 § och 12 § URL uppfyllas. 988
Förutsättningarna för rätten att citera är inte annorlunda i den digitala miljön. Lätthe-
ten att citera i den digitala miljön skall i sig inte påverka uppfattningen om vad som
utgör citat som krävs för det specifika ändamålet och av god sed. Faktum är att tack
vare den digitala tekniken har det även blivit lättare att beakta upphovsmannens nam-
nangivelserätt, vilket i sin tur kan innebära att högre krav kan ställas på namn- och
källhänvisningar. 989 Rätten att citera innebär ju att inget särskilt medgivande krävs av
rättsinnehavarna för att t.ex. sprida eller överföra verket med citat i den digitala mil-
jön. Notera även ett fenomen som att upprätthållaren av webbsidor anställer s.k. third-
986 Se RP 28/2004: 33 och 81–82.
987 Se Haarmann 2005: 189 och Pohjonen 1993: 150.
988 Se RP 28/2004: 35 och 81 samt Koivumaa 2003: 32 och 44–45.
989 Se RP 28/2004: 81 och Sorvari 2005: 219.