Ladda ner - Vaasan yliopisto

52
ACTA WASAENSIA
ning om vad som är kränkande för hans anseende eller egenart inte kan fälla avgöran-
det, i synnerhet om upphovsmannen inte kan visa att sambandet mellan ändringarna
och verket i övrigt minskat verkets konstnärliga värde. Exempelvis har HD i rättsfallet
”Den svenska fattigdomens betydelse” nöjt sig med hovrättens domslut att sambandet
mellan de klippta sekvenserna och programmet i övrigt varit sådant att bortfallet av
sekvenserna inte har minskat filmens samhällskritiska eller konstnärliga värde eller
tendensen, eller m.a.o. klippningarna har inte varit kränkande för upphovsmannen en-
ligt 3 § URL. 178
Också en sådan förändring av verkets form eller sammanhang där verket skildras på
ett sätt som objektivt sett ökar dess litterära eller konstnärliga kvaliteter, kan uppfattas
som ett intrång i respekträtten. 179 Bedömningen av situationen är mer strikt ifall det
vid anslutningen till framställningen av verket till allmänheten hävdas att verket skild-
ras i sin ursprungliga form, än om verket görs tillgängligt för allmänheten i en bearbe-
tad form. De krav som en ny teknologi, en annan litterär eller konstnärlig form eller
annat utnyttjande än det avsedda ställer, kan påverka bedömningen. Exempel på pro-
blematiken finns i rättsfallet NJA 1974: 94 ”Gunilla Rudling”, där HD ansåg att av-
lägsnande av konstnärs namnlogotype från ett antal i stor upplaga framställda färgre-
produktioner av målningar, vilka köpts i handeln och utnyttjats för biografreklam stod
i strid mot 3 § URL. 180 Respekten av och hänsynstagandet till de ideella rättigheterna
kan följaktligen hävdas ha nära kopplingar till ett uppförande som allmänt uppfattas
som rättvist, civiliserat och gott.
De ideella rättigheterna behövs också för att garantera sanningsenligheten och äkthe-
ten av litterära och konstnärliga verk. I den digitala miljön är sanningsenligheten och
äktheten av skyddade verk än mer hotad då möjligheterna till intrång har ökat i och
med nya former av kompilering. Betydelsen av att respektera och ta hänsyn till pater-
nitets- och respekträtten betonas därmed ytterligare. Frågorna om sanningsenlighet
och äkthet knyter an till frågor om ursprunglighet och originalitet och i slutändan till
178 Se t.ex. NJA 1971: 226 ”Den svenska fattigdomens betydelse”. Se även NIR 1971: 463, Rosén
1989: 213, Koktvedgaard & Levin 2003: 142 och Bernitz et al 2005: 76.
179 Se t.ex. Bernitz et al. 2004: 68–71 och 2005: 74–78.
180 Se NIR 1974: 187, Rosén 1989: 111, 210, 329, Koktvedgaard & Levin 2003: 142, 461, Bernitz et al
2005: 76–77 och Harenko, Niiranen & Tarkela 2006: 54.