Ladda ner - Vaasan yliopisto

ACTA WASAENSIA 41
Under perioden av industrialisering på 1800-talet fick upphovsrätten sitt verkliga ge-
nombrott som ett viktigt rättsområde i det västerländska samhället då effektiva meto-
der för att massproducera litterära verk utvecklades, till exempel då rotationspres-
sen. 127 En marknad för masskonsumtion av litterära och artistiska verk började forma
sig. I slutet av 1800-talet ingicks de första internationella avtalen i immaterialrätt, Pa-
ris-konventionen år 1883 och Bernkonventionen år 1886. 128 Grundprinciperna i dessa
avtal gäller än idag. Tanken på upphovsrätten som en naturrätt hade mest inflytande
på den internationella utvecklingen av upphovsrätten. 129 Naturrättsteorierna mötte
dock motstånd vid de förberedande arbetena till Bernkonventionen och de ingick inte
i terminologin i konventionen från år 1886. Kärnan till konflikt var inte upphovsman-
nens rätt till ersättning eller erkänsla för sina verk. Problemet var snarare; vilken var
den rättsliga grunden för upphovsrätt.
2.2. Berättiganden
Rätten till den egendom som framställts genom eget arbete som John Locke och andra
filosofer propagerade för på 1600-talet 130 , var ett gångbart argument för att kräva att
upphovsmännen skulle ha rätt till sin immateriella egendom, i synnerhet då de eko-
nomiska rättigheterna av upphovsrätten. 131 Man kan påstå, att legitimeringen av de
ekonomiska rättigheterna av upphovsrätten skapade väg för legitimeringen av de ide-
ella rättigheterna av upphovsrätten i det avseendet att det generella intresset för det
rättsliga området ökade. I Frankrike hade de lagtekniska instrumenten för skyddet av
upphovsrättigheterna utvecklats. Intellektuellt och kreativt arbete uppfattades som ut-
tryck för upphovsmännens personlighet. Småningom kunde också de ideella rättighe-
terna (droit moral) legitimeras i domstolarnas rättspraxis. Själva begreppet ”ideella
rättigheter” (droit moral) förekommer i allmänhet inte explicit i lagterminologin, inte
t.ex. i Artikel 6 BK och inte heller i Frankrike där skyddet för ”droit moral” har en
lång tradition. Den franska termen droit moral hänvisar inte till moraliska intressen
127
Se t.ex. Schönning 1998. 51 och Koktvedgaard & Levin 2003: 27.
128
Paris – konventionen 1883 och Bernkonventionen 1886.
129
Se Kivimäki 1948: 61.
130
Se t.ex. Locke 1988: 291, Kivimäki 1948: 31–32, Välimäki 2004. 257–258 och Leppämäki 2006:
91–94.
131
Se Strömholm 1975: 297–298 och Leppämäki 2006: 65–67.