Ladda ner - Vaasan yliopisto

194
ACTA WASAENSIA
Enligt Auktorrättskommittén anfördes i förarbetena till Brysselkonferensen också att
om ett litterärt verk utges i förbindelse med allehanda reklamalster och om ett konst-
verk återges på förpackningar till tvivelaktiga varor, kan upphovsmannen motsätta sig
det som menligt för hans ideella intressen.
Ytterligare exempel som ännu mer direkt anspelar på rättsfallet nedan är, verk, som
utnyttjas i reklam på ett sätt som är ovärdigt verket. 857
I fallet Högsta domstolen 1994: 99 ”Valokuva veistoksesta”(”Hiltunen”) En reklamby-
rå hade av en bildbyrå köpt ett fotografi för en bilreklam. Till sin grafiska form bestod reklamen hu-
vudsakligen av fotografiet som föreställde en ateljemiljö och två offentliggjorda skulpturer som skapats
av en bildhuggare. Fotografiet hade köpts med rätt att publicera det en gång och på sådana villkor, att
det åligger kunden att införskaffa tillstånd till användningen av de namn, personer och varumärken
som var avbildade. Överlåtelsen skulle förstås som en överlåtelse av rätten till ett fotografi, varvid det
avsetts att det ålåg reklambyrån att utreda de begränsningar i nyttjanderätten som motivkretsen be-
tingade. Bildhuggarens ersättningstalan mot bildbyrån förkastades, medan kraven mot reklambyrån
och beställaren bifölls. (Röstning)
Bildbyrån hade överlåtit rätten till fotografiet på villkor, att kunden svarade för begä-
ran om tillstånd för utnyttjande av namn, personer och varumärken. HD tolkade över-
låtelsen av rätt till fotografisk bild, vid vilken mottagaren har avsetts utreda eventuella
begränsningar i nyttjanderätten. HD ansåg att bildbyrån inte för egen del gjort sig
skyldig till utnyttjande i strid mot upphovsrättslagen, varav bildhuggaren skulle ha
lidit skada, och förkastade käromålet mot bildbyrån. Ett justitieråd av avvikande åsikt
ansåg, att bildbyrån inte ansvarar för att bildhuggarens namn inte nämnts på ett sådant
sätt, som god sed kräver då fotografiet nyttjas i reklam. 858 Bildbyrån hade inte begärt
tillstånd av bildhuggaren för spridning av verken bland allmänheten, inte heller hade
hennes namn nämnts då fotografiet på i upphovsrättslagen 3 § 1 mom. avsett sätt till-
gängliggjordes för allmänheten.
Skulpturerna, infogade i en bilreklam, kan anses ha kränkt nedvärderande bildhugga-
rens konstnärliga värde och egenart med stöd av 3 § 2 mom. upphovsrättslagen, då
skulpturerna på reklambilden beskurits godtyckligt och bilen dessutom placerats så att
857 SOU 1956: 25: 126.
858 Se även Bruun 1997: 217–223, 2001: 25 och NIR 1995: 132–135, samt Haarmann 2005: 115–116
och Sorvari 2005: 427. Dessa behandlar i huvudsak upphovsmannens ekonomiska rättigheter.