Ladda ner - Vaasan yliopisto

156
ACTA WASAENSIA
men inte vad gäller dess ritningar. 665 Man har ytterligare i rättslitteraturen ansett att
det kan medföra praktiska svårigheter, såsom konstindustriella produkter. 666 Enligt
Auktorrättskommittén skulle det verka störande att ange upphovsmannen, t.ex. mu-
sikutförande vid gudstjänst eller av tekniska skäl kan det vara svårt att tillgodose upp-
hovsmannens anspråk att anges på exemplar av verk, exempelvis i fråga om konstin-
dustiella glasprodukter. 667
Eftersom substansen i god sed kan påstås variera från bransch till bransch och i enlig-
het med de specifika omständigheterna för fallet ifråga, är det rättspraxis som i långt
kommit att avgöra vad som avses med principen om god sed i paternitetsrätten. 668
Nedan följer en klarläggning av namnangivelserättten med avsende å verkstyper,
emedan man i rättslitteraturen ifrågasatt huruvida rätten kan vara explicit eller implicit
eftergiven.
3.4.2. Bildkonstverk
Bildkonst omfattar sådana framställningar där bilden är framställningens egentliga
syfte och där det inte ingår något nyttosyfte, såsom fallet är gällande byggnadskonst
och brukskonst. 669
I rättsfallet ”Gunilla Rudling”, där HD ansåg att avlägsnande av en konstnärs namnlogotype
från ett antal i stor upplaga framställda färgreproduktioner av målningar, vilka köpts i handeln och
utnyttjas för biografreklam, stod i strid med 3 § URL. Färgreproduktionerna hade beskurits och bil-
derna delats och placerats i ett montage utanför en porrbio. 670
665
Se även NJA 1993: 263 och NIR 1993: 482 samt Bernitz et al 2005: 76 och Kokvedgaard & Levin
2003: 161.
666
Se Kivimäki 1966: 39–40, Pohjonen 1993: 140, Haarmann 1999: 106 och Sorvari 2005: 214.
667
Se SOU 1956: 25: 116. Se även Sorvari 2005: 214.
668
Se NJA 1993: 390 ”Ytterligare ersättning” och Koktvedgaard & Levin 2003: 111. Se även Koivumaa
2004: 33. Se även fallet HD 1974 II 49 ”Likaiset kädet” i t.ex. NIR 1974: 457, Castrén 1979: 58–
59, Haarmann 1999: 110 och 2006: 68 och Sorvari 2005: 209, 212, 336, 356, 363. Fråga i fallet var
även stridande mot god sed gällande namnangivelserätten. Se Sorvari 2005: 212 och Pohjonen 1993:
143–144. Se även Olsson 2006a: 142, där fråga är om att praxis i fråga om begreppet god sed kan vara
på väg att förändras gentemot att det blivit alltmer vanligt att namnge upphovsmän, t.ex. fotografer.
669
Se Olsson 2006b: 50.
670
Se rättsfall ”Gunilla Rudling” NJA 1974: 94. Upphovsmannen var enligt 54 § 3 st URL berättigad
till ersättning för förlust, lidande och annat förfång som tillfogats henne genom intrånget. Åberopandet
av ersättningskrav enligt 54 § 1 st gav inte gehör, utan majoriteten i HD anförde att kränkning enligt 3
§ URL skall utgå endast enligt 3 st av 54 § samma lag. Se även Rosén 1989: 329–330.