Ladda ner - Vaasan yliopisto

ACTA WASAENSIA 83
Utgående från samma syn är inte enligt Seipel 311 de argument hållbara som hävdar att
upphovsrätten skulle vara avgörande för befrämjandet av intellektuellt skapande och
för samhällets kulturliv i stort. Avsikten hos dem som försvarar systemet av upphovs-
rätt är inte, menas det, att skydda de redan existerande rättigheterna utan att skapa nya
rättigheter åt rättsinnehavarna så de kan förtjäna mera. Denna kritik av upphovsrätts-
systemet är inte i första hand en kritik av den ställning som upphovsmännen har, utan
en kritik av sådana rättsinnehavare såsom mediekonglomerat, stora producenter av
mjukvara och musikproducentbolag, för vilka intellektuell litterär och konstnärlig
kreativitet antas vara mer en fråga om att göra pengar än att befrämja och upprätthålla
kulturella värden i samhället.
Primärt berör de kritiska synerna på upphovsrätt främst de ekonomiska rättigheterna
men även de ideella rättigheterna berörs, eftersom de, som noterats, är relaterade och
beroende av varandra. Motiveringarna för upphovsrättens existens hänvisar allt oftast
till adekvata kulturella och samhälleliga orsaker för att berättiga existensen av upp-
hovsrättigheterna, men det bör enligt Rosén 312 påminnas om att lagstiftningen inom
upphovsrätten ständigt är en fråga om att göra rimliga och ändamålsenliga regleringar
eller justeringar. Då fråga är om begränsningar, gäller hur långt man kan gå. Avgö-
rande är då hur man balanserar å ena sidan upphovsmännens intressen med å andra
sidan allmänhetens och samhällets behov av användningen av verken. I motsats till de
andra områdena inom immaterialrätten, så är upphovsrätten till en högre grad ett om-
råde som påverkar alla samhällsnivåer, från privatliv till industriell aktivitet. Avsikten
hos, och kanske också dilemmat för, lagstiftarna har varit att skapa uttryck för de ex-
klusiva rättigheterna inom upphovsrätten som kan tillämpas i alla typer av situationer.
Exempelvis skall upphovsmannen kunna tillåta eller förvägra ändringar i verket, av-
göra om eventuell användning i icke-kommersiella sammanhang och huruvida andra
får ta del av verket. Upphovsmannens namn skall under alla omständigheter alltid an-
ges då det tillgängliggörs för allmänheten. Likaledes bör upphovsmannens respekträtt
tas hänsyn till, dvs. modifieringar, ändringar och tillägg som kränker hans litterära
eller konstnärliga egenart eller anseende.
311 Se t.ex. Seipel 2000: 10.
312 Se Rosén 2000: 23 och 2006b: 15.