Ladda ner - Vaasan yliopisto

18
ACTA WASAENSIA
utan tillstånd och respektlöst inom reklam och marknadsföring. 17 Påståendet om upp-
hovsrättens övergång kan enbart delvis godtas, emedan det i så fall gäller enbart de
ekonomiska rättigheterna.
Överföringen av upphovsrättsligt skyddade verk är lätt att göra i den digitala världen.
Man har inte fäst tillräcklig uppmärksamhet vid skyddet av de ideella rättigheterna,
eftersom rättsinnehavarna har koncentrerat sig på att säkra positionen för sina ekono-
miska rättigheter. 18 Men när det är frågan om digital teknologi, är även skyddet av de
ideella rättigheterna, namnangivelserätten och respekträtten, av stor betydelse. Namn-
angivelserätten förutsätter att upphovsmannens namn skall anges enligt god sed då
exemplar av hans verk framställs eller verket helt eller delvis tillgängliggörs för all-
mänheten. Enligt BK skall upphovsmannens namn anges då hans verk görs tillgäng-
ligt för allmänheten och särskilt då verket framställs för allmänheten. 19 Det ideella
innehållet i de ideella rättigheterna innebär dock inte att dessa rättigheter är utan eko-
nomisk betydelse. 20 Till exempel namnangivelserätten är av stor betydelse när upp-
hovsmannen skall skapa sig ett anseende och rykte. Och upphovsmannens anseende
har följaktligen stor relevans för verkets marknadsvärde. 21 Respekträtten innebär att
man inte gör sådana ändringar i verket att de kränker upphovsmannens anseende eller
egenart och inte heller tillgängliggöra verket för allmänheten i sådan form eller i så-
dant sammanhang som är på angivet sätt kränkande för upphovsmannen. Upphovs-
mannen kan göra anspråk mot intrång i de ideella rättigheterna. 22 Enligt Strömholm
17 Se Lindblom Hulthén 2005. Notera även t.ex. de hot mot journalistiken som viceordföranden för
Tidningsutgivarna i Sverige, Svensson, anser som de mest akuta: ny konkurrens på traditionella områden,
mediekonvergensen samt materialrofferiet, dvs. respektlösheten mot upphovsrätten, se Svensson i
Journalisten 25.5.2005 och Napoli 2003: 178–183.
Denna utveckling garanterar således inte en pluralism eller diversitet vad gäller opinioner och åsikter
som kommer till tals, snarare är det samma budskap eller samma typ av innehåll i olika variationer som
görs offentligt, se t.ex. Picard 1999: 3, 8.
18 Se Siitonen 2002: 60.
19 Bernkonventionen Artikel 6 bis, SOU 1956: 25: 116, KB 1953: 5: 48. Se även Schönning 1998: 167,
Koktvedgaard & Levin 2002: 39, Bernitz et al 2005: 75 och Koktvedgaard 2005: 136.
20 Se Saxén 1955: 20.
21 Se Haarmann 2005: 138–139, Koivumaa 2003: 31. Pohjonen 1994: 173 och Sorvari 2005: 213.
22 Se t.ex. Koktvedgaard & Levin 2003: 138–145, 460–461, Bernitz et al 2005: 347 och Sorvari 2005:
446. Enligt de nordiska upphovsrättslagarna kan upphovsmannen få ersättning för icke–ekonomisk
skada, dvs. för intrång i de ideella rättigheterna. Se HD 2005: 43, där upphovsmännen tilldömdes enligt
57 § 2 mom URL ersättning för intrång i deras paternitetsrätt. Skaparna av en ordlista hade inte angetts
som upphovsmän på CD:n eller då dessa marknadsfördes, vilket ansågs som ett intrång i paternitetsrätten
enligt 3 § 1 mom URL. Se därtill kommentarer om HD 2005: 43 och Haarmann 2005: 140, Mansala
2005: 336–338 och Sorvari 2005: 90–91. Se även Mackaay 2006: 383–384. Se vidare i kapitel 2.6.