Ladda ner - Vaasan yliopisto

72
ACTA WASAENSIA
som verket sparas i och kontroll över de teknologiska åtgärder som kan skydda ver-
ket. 271
Förutom de centrala ideella rättigheterna i de nordiska lagarna, paternitetsrätten och
respekträtten, förekommer det mer allmänna lagregler som föreskriver skydd för upp-
hovsmannens ideella intressen. Då man ser på de ideella rättigheterna från ett brett
perspektiv, så är dessa av betydelse. De kan dock åsidosättas genom kontrakt. Gemen-
samt för dem är, att de föreskriver vidare skydd än vad 3 § i de nordiska upphovs-
rättslagarna ger. 272
Enligt 25e § finska URL och 26c § i svenska URL, 29 § i den danska OPHL och
norska ÅVL kan upphovsmannen föreskrivas ett starkare ideellt skydd emedan den
som utnyttjar hans verk inte får ändra det i en större utsträckning än vad som krävs för
den avsedda användningen. Denna lagregel kan resultera i att även ett sådant utnytt-
jande som inte till stor del gör intrång i upphovsmannens litterära eller konstnärliga
egenart kan anses som illegitimt. 273
Det svenska rättsfallet om upphovsmannens rätt till byggnadsritningar belyser å sin
sida problematiken i att förslagsritningarna inte får ändras på ett kränkande sätt.
I NJA 1993: 263 ”Uppsala Stadshus” gällde frågan om ägaren av en byggnad har rätt att utan
arkitektens tillstånd utnyttja kopior av originalritningarna för att framställa nya ritningar i samband
med ändringar av byggnaden. Tillika fråga om skyldighet att ange arkitektens namn på de nya ritning-
arna.
I samband med 26 c § sv URL ansåg HD att det inte kan råda någon tvekan om att
regeln om frihet att ändra byggnader i dåtida 13 § (nutida 26 c §) endast avser bygg-
nader och inte byggnadsritningar. Det har ansetts vara den mest rationella och kost-
nadseffektiva lösningen. 274 Domstolen motiverade sitt ställningstagande i frågan med
ett principiellt uttalande om räckvidden för tolkningen av begränsningarna i upp-
271
Se vidare i kapitel 4 om DRM.
272
Se bl.a. Strömholm1975: 293, Rosén 1989: 119–120, Olsson 1996: 80 och 2006a: 155, Schönning
1998: 319–320, 454–456, 460–463 och 464–466 samt Sijthoff Stray 1989: 178–180. 202.
273
Se Haarmann 2005: 204–205, Olsson 1998: 112–113 och 2006a: 149, Schönning 1998. 319–320
och Sijthoff Stray 1989: 178–180.
274
Se om kommentarer kring rättsfallet NJA 1993: 263 ”Uppsala stadshus” i bl.a. NIR 1993: 482, Rosén
1993/94: 545–552, Olsson 1996: 79–80, 168–169 och 2006: 142, Nordell 1997: 207, Koktvedgaard
& Levin 2003: 164 och Bernitz et al 2005: 50, 58,76.