Ladda ner - Vaasan yliopisto

28
ACTA WASAENSIA
paraters och nätverks tillgänglighet. Digital teknologi har inte enbart fört med sig pro-
blem med intrång, utan även medel för att skydda verken. I inhemsk rättslitteratur har
man koncentrerat sig på att närmast behandla rättsligt skydd för tekniska åtgärder.
Däremot har skyddet av elektronisk information om rättighetsförvaltning hamnat i
skymundan. Paternitetsrätten är nära förknippad med information om rättighetsför-
valtning, emedan målet för skyddet är bl.a. verkets identifieringsuppgifter och infor-
mation om upphovsmannen, vilka hör till paternitetsrätten. Dessa frågor har särskild
betydelse för de verk som används i mobila nätverk. Att behandla frågan om informa-
tion om rättighetsförvaltning som en del av de ideella rättighetrna är motiverat, då in-
trång i elektronisk information om rättighetsförvaltning kan samtidigt innebära en
kränkning av paternitetsrätten. 72 Med anledning av det sagda finns det behov av
forskning, där man koncentrerar sig på de ideella rättigheterna i digital miljö, i syn-
nerhet mobila nätverk.
Särskilt betonas de förhållanden som digitaliseringen medfört för framförallt de ideel-
la rättigheterna, då man tack vare eller på grund av diverse tekniska och teknologiska
lösningar med lätthet och utan varken tidsspillo eller kvalitetsförsämring kan utnyttja,
ändra och förvanska andras upphovsrättsskyddade verk. Såsom exempel kan nämnas
förhållanden för de ideella rättigheterna vad gäller bland annat skapandet av webbsi-
dor, länkning, fildelning, bloggning, podcasting och mobila tillämpningar samt digital
rättighetsförvaltning av dessa rättigheter. 73 Här iakttas namnangivelseskyldigheten vid
användningen av ovannämnda tillämpningar och tekniker. Här belyses intrång i upp-
hovsmannens respekträtt då digitala verk stympas, förvrängs eller förvanskas. Tolk-
ning sker med stöd av rättsprinciperna.
I finländsk rättsvetenskaplig diskussion torde rättsprinciperna och deras betydelse un-
der de två senaste årtiondena ha varit den mest centrala och brännande rättsteoretiska
frågan. Enbart med respekt för denna forskningstradition tillhör, att man även i upp-
hovsrättslig forskning behandlar rättsprinciper. I denna forskning utnyttjas den rätts-
vetenskapliga diskussionen om rättsprinciper i första hand ur två rättsprincipers syn-
vinkel, lojalitetsprincipen och principen om god sed. Dessa rättsprinciper har inte tidi-
72 Se RP 28/2004: 144 och sv.prop. 2004/05:110: 288.
73 Se även Enkvist–Gauffin 2006: 18–19, 106.